Water in desert

NYTT ÅR 2008

2008-01-03T00:25:00.001-08:00

NYTT ÅR PÅ JORDEN

Här slutar min reseblog på en nutida landsväg mellan Jaipur och New Delhi
Tack till alla som har följt mig på resan!
Jag kommer att fortsätta att skriva blog om arbetet med water in desert
Det blir på engelska och bloggen kommer att byta namn till
www.waterindesert.blogspot.com

I will continue to write about the work with the project
Water in Desert perhaps not so often and hopefully in English, to let new friends in India and other places know what is going on.
I welcome your ideas and opinions, either as comments in the blog or direct to my
e-mail address: elsaagelii@gmail.com

NEW MORNING
NEW OLD ROADS
NEW YEAR ON EARTH

All the best to all of you
Elsa

www.waterindesert.blogspot.com

click on the picture to view the whole morningscenery

AVSKED OCH MILITART UPPVAKNANDE

2007-12-27T00:58:00.000-08:00

Ett langt farval
Kvallen fore avresan blir det en "Picnic" med hela kontoret, har N-D sagt. Det blev en flytande tillstallning som bor fa sin egen berattelse. M. och jag forstar ingenting av hur det gar till och nar det hela borjar eller slutar, om vi verkligen ar inbjudna eller om vi skall ses "tomorrow".Sa vi bestammer oss for att ga till office och se vad det blir.Vi tror pa nan mat. sa vi ar hungriga klockan ar ung 8 pa kvallen. Men ingen antydan till mat. kl. blir 10 da borjar det likna nat.men som sagt det far bli sin egen historia.En viktig anledning till att ses forutom avsked ar att M och jag har oppnat varsitt "joint-bank- account", for att kunna sanda de pengar som vi far in i olika sammanhang. Monikas heter "Fruit to the Children".Mitt konto,"Plantation" bestar av de tradplanteringspengar som ar kvar fran min insamling.en tradplantering ar planerad utanfor byn Dav, som vi besokte. Mer om den senare.Pa bilden syns forutom M och mig N-D och Kulvinder.

Indiskt avsked

Det ar dags for tillbakaresa till Delhi och den 30 dec. till Sverige.

N-D var van, the "boss" fran "the Office",som ar langt ifran bossy, men nar han satter sig bakom sitt skrivbord pa direktorsstolen ar han och talar han som en boss.Det vet alla och da blir det "formella" moten. N-D har lovat att hamta oss kl. 15 Swedish time =prick pa klockslaget.Indian time ar nagot mycket flytande, och taget skall ga kl. 16.00

N-D kommer punktligt kor oss till stationen och kor sedan ivag , han skall hamta "nagot."

Kulvinder med sin lille son har kommit och en av hennes systrar, med baby. Systern vill fa bli fotograferad tillsammans med oss som de andra systrarna har blivit.

En kvart fore avgang kommerN-D tillbaka med atta av kvinnorna fran byn! Som blommor kommer de dar, i sina lysande saris pa den graa stationen.Vilken overraskning! Tararna tranger pa. En av de aldre kvinnorna, som helt oindiskt alltid ger en stor varm kram nar jag kommer, hon som antagligen inte ar aldre an jag, ar med och sa svarmor till Shanti.Sen ar det de tragnaste brodoserna.Detta ar en ide fran dem sjalva far vi veta.Hogtidliga och rorda star vi alla dar.Sa manga kanslor strommar fram och tillbaka.Sa mycket karlek och varme ar svart att hantera.De har givit oss sa mycket med sin direkthet, sitt omedelbara accepterande.

Och vi blir behangda med blommo

Hur kanner man sig i det laget?Som en KUNGLIGHET! och valdigt GLAD,LYCKLIG och SORGSEN. Jag kommer tillbaka nasta ar! Att man inte kan tala Hindi!Det blir kramar och tarar och upp pa taget, dar manga har foljt uppvaktningen, En kvinna pa taget blev sa rord att hon borjade grata.

Och N-D som inte ar sen att utnyttja en situation har kallat dit en pressfotograf!!Sa blir det skrivet ytterlegare nagot i en av Rajastahns storre tidningar. det starker socialarbetarnas position, infor anslagsgivande myndigheter.

Och taget borjar nastan rulla

Indiens stolta krigsmakt

Ett helt kompani soldater fyller upp alla utrymmen pa taget. det kanns att vi ar nara gransen till Pakistan.De flesta militarer ar Sikher. I alla fall alla de vi ser pa taget.Sikher ar den militara kasten sedan urminnes tid,stolta vackra och sjalvmedvetna ses de overallt med sina karaktaristiska turbaner.

Efter en bistert kall natt vi lyckades inte fa nagon biljett till Air-conditionvagnar, som bade ar varmare och bekvamare och trakigare for dar aker de som har battre rad,vaknar jag till av att soldaterna har borjat gora sig fardiga for avstigning.Det ar fascinerande att folja deras omsorgsfulla toalettbestyr, sa jag blir klarvaken kl. 5 pa morgonen. Jag stirrar pa dem som indier brukar stirra pa oss.

Sikhiska man klipper aldrig sitt har. Nu pa morronen tar de forst av sig nattmossan som kan vara svart eller randig och se skojig ut.Sedan samlas haret till en tofs, som snurras hart och sedan laggs bakifran och framat, dar gor man en snurra som en kanelbulle. Den bullen doljs av en liten saffransgul kalott, nu i militarernas fall.Sedan kommer en tunn innanduk over haret och sist den strama turbanen, det saffransgula skall titta fram som ett band. Min narmaste soldat satt med spegeln i hand en kvart, helt absorberad av att fa till turbanen sa perfekt som mojligt, inga harstran synliga.Sedan tog han sin tub med vax av ngt slag och smorde omsorgsfullt in ogonbryn, mustasch och skagg, formade skagget till en bestamd kant runt hakan och en uppatboj pa mustascherna.Sist satte han pa sig en "sjal' under hakan som skulle halla skagget i form, den knots uppepa skallen.Dessforinnan hade han noga borstat tanderna.

Allra sist kom skoborsten och skosmorjan fram och skorna fick sig en omgang, atminstone framdelen, som han sag.Denna procedur foljdes av alla dessa man ur den indiska militarmakten. Glomde saga att i gar kvall, nar de gick till sangs, sag jag att deras fotter var anmarkningsvart rena.Jag tittade och njot av vackra pojkar och roliga beteenden i en timme.Sedan debarkerade de taget.

Och sa har sag de ut.

Kan en arme av sa sjalvmedvetna valhallna , koketta soldater strida overhuvudtaget, eller kanske skrammer de fienden pa flykten med sin perfektionism?Kul att titta pa var det, jag glomde att jag fros.

Har sitter jag nu i Delhi pa ett snabbt Internetstalle i den otroligt livliga stadsdelen Pahar Ganj

och kanner nu att kraften borjar dala, tillbaka till hotellet.

Hejsvejs fran

Elsa

JUL JORDEN RUNT

2007-12-22T22:37:00.000-08:00

Och det fanns inte rum for dem i harbarget
Sa Maria fodde barnet ett stall lindade och lade det i en krubba

Fortfarande finns inte rum for alla i harbarget.
Har hade jag tankt mig en speciell bild, men den har mystiskt forsvunnit i CD- pressningen.
Sa det blir till att anvanda fantasin! Tank: Mork natt,utanfor en jarnvagsstation, en palm upplyst av hundratals sma lampor, som en riktig julpalm!Pa kalla marken,invirad i en filt, ligger inte en utan kanske 50 manniskor. Jarnvagsstationerna tycks vara tillatna platser for de manniskor, som inte far plats i det Indiska Undret.

En tidlos by i ett tidlost landskap.Sa har kunde det ha sett ut aven pa Bibelns tid, nar Jesusbarnet foddes i ett stall.Da drog stora karavaner har forbi pa vagen mellan Palestina och Indien, Kina.

Jaisalmer var redan da en viktig station for karavanerna.

Detta ar byn, Dav, nara gransen mot Pakistan, som jag skrev om i bloggen okenbyar.

Kvinnorna bar sitt vatten pa samma satt da som nu, tre ganger om dagen.

Om man maste arbeta sa for att fa det nodvandiga vattnet sa blir man naturligtvis sparsam med de heliga dropparna.Detta ar bortglomt i var tid med vattenledningar och motordrivna vattenpumpar...
Hur skall vi hitta tillbaka till varsamheten?

Las Monikas resedagbok om ni vill fa en skojigare variant av julberattelse om de tre vise mannens vandring mot Betlehem: www.resedagboken.se/monika.lm

Julen firas forstas inte har, aven om man ser ansatser fran kopmannens sida. Men den rakar sammanfalla i tid med muslimernas storsta hogtid, Eid al Fitr,da slaktar varje familj ett far eller en get och det ar fest och tillbedjan. Sa har har vi sett hur vackert kladda muslimska man, med vita klader och vita virkade kalotter, har knallat ivag till mosken i en hogtidlig stamning. Monika har blivit bjuden pa en bit rostat getkott, som en man satte ut pa det lilla gronmalade altare, som finns utanfor vart hotell.Han tande rokelse over en bild av Mecca och svepte den over hela lilla altaret. sedan at de tillsammans. Har ar en koloni musiker, som alla ar flyktingar fran Pakistan.De flydde darfor att de ar, som de sager "muslim light", och da ar det lattare att leva t.o.m. i Indien, an i Pakistan, som ar mycket mer fundamentalistiskt.

Feststamningen forstarks av att Indierna har vinterlov och de som kan passar pa att turista i sitt eget land.

Och vi kommer att fa en glimt av osterrikisk Jul, aftersom Helmuths mamma ar har och lar pojarna i koket att laga Weihnachtskuchen.

Den 25 blir det firning i "The Office", har Kulwinder uttryckligen bestamt.

Nu onskar jag alla en skon och stamningsfull Jul. Till Nyar ar vi i Sverige igen.Det akall ocksa bli skont.

Nu ar upplevelsemattet ragat.

Varma halsningar till alla julfirare och andra,

fran Elsa

ELSA OCH MONIKA MOTER PRINSEN

2007-12-20T05:26:00.000-08:00

Kvinnor bar vatten jorden runt

I langa rader vandrar de tre ganger om dagen for att hamta vatten at familjen.Har ar indiska bykvinnors bild av vattenbarandet. Jag kommer ocksa tt fa broderier fran Zimbabve och Bolivia.Dessa broderier skall bli en del av min utstallning om vatten och oken.klicka pa bilden sa ser du detaljerna.

Vad finns och vad hander pa min gard.

I dag har vi samlat in de bilder som alla som alla intresserade har gjort av sin gard.Jag blir helt forstummad over deras gladje over att gora dessa bilder.Se hur fantasifulla och naiva de ar!

Nu grunnar jag pa vad som ar bast att gora med dem. Att det vore fint med en fortsattning ar klart. Har finns en sa stor broderigladje att alla moter upp nar vi skall komma.

Betalningsritual

Varje brodos ropas upp, hennes broderi halls upp till allas beskadan, och med kommentarer, som oversatts av Kulvinder, utan vars fasthet och goda oversattning jag skulle sta mig slatt.

I dag fann vi nagon som gjort sarskilt fina tradfastningar, hon beromdes och hennes broderibaksida visas som ett exempel.Sa far varje kvinna kvittera med sitt namn eller tumavtryck i flera fall.Sedan overracks 100 rupies, mer an kvinnornas man tjanar pa en dag som daglonare i stenindustrin.Detta kan bli kansligt, det ar mannens stolthet att kunna forsorja sin familj.Tills vidare ar allt frid och frojd, men vi maste snarast ha ett mote med byordforanden om detta sa att vi har mannen med oss!
Precis sa har lycklig kanner jag mig
Fran kvinnorna stralar ren gladje och sakert hander nya saker i deras huvuden, de har aldrig fatt uttrycka sig sjalva. Och har val inte ord for detta.Men nagot ar igangsatt som jag hoppas bara kan leda till forbattringar av livskvaliten i byn.Kart jag kanner mig rik glad och tacksam!

Motet med prinsen
Pa inradan av var mentor Herman, en osterrikisk besjalad man som har byggt och ager hotell Artist tillsammans med familjer i musiker-kolonin pa sluttningen mittemot fortet. Unga killar/musiker driver hotellet i tat och jamlik samverkan med denne kloke man.Han har arbetat med detta i 10 ar och har massor av erfarenhet av Indiskt kynne, traditioner och av dess byrakrati.Nar vi kom med tanken att gora en liten permanent utstallning av kvinnornas broderier for att kunna salja fortlopande till turister, pa Artist hotell ville han garna stodja detta. Men insag att det blir for lite snurr pa forsaljningen med det ganska lilla klientel, som han har. Sa han foreslog att vi skulle tala med Vikram Singh Bathi,som tillhor maharadjafamiljen och driver deras hotell i ett av palatsen.
Sagt och gjort, pa kvallen satt Elsa och Monika i den smakfullt inredda, som ett saffransrott okentalt restaurangen pa the" toproof"av palatset och nar vi bestallde bad vi ocksa att fa ett kort samtal med Vikram Singh. I kyparens ogon sag vi bade misstro och forvaning. Men Prinsen kom och visade sig vara den unge man i jeans och skjorta, som nyss hade inspekterat nagon elektrisk detalj. Han tyckte genast att vi skulle komma till hotellet i morgon "any time" sa vi sade kl. 11.Med svensk punktlighet anlande vi till den oppna gard med springbrunn i mitten som ar hotellets lobby oh fragade efter Vikram Singh. Ja dar var han redan och vi hade inte noterat honom utan tagit honom for en av de anstallda.
Vid en kopp chai framfor springbrunnen berattade vi om vart projekt och han nappade genast och tackade oss for vad vi gor for de fattigaste av Jaisalmers invanare! Nu var han mycket "busy", Nyarshelgens turistinvasion och dessutom hans eget brollop den 27 jan star for dorren.Sa dar missade vi vara livs prins med en harsman och ett halvt decennium.En ung man med vasterlandsk utbildning, som alltsa skall inga aktenskap med en lamplig flicka utsedd av hans foraldrar.
Jag skall hora av mig i februari med mitt utstallningsprogram oversatt till engelska pa CD.
Han kom t.o.m. med kompletterande ideer, som visade att han forstod hur vi tanker.
Flera bra saker har hant ang fortsattningen, men nu faller morkret och jag vill garna vara pa hotellterrassen i skymningen.
Sa slut for i dag och ta det lugnt med julstoket!
Elsa

HOS BRODERIADEMINS LOKALGRUPP I JAISALMER

2007-12-17T04:54:00.000-08:00

Forst bananutdelning
I dag har vi ater gjort ett besok hos kvinnorna i Bilao Ki Basti.Nar vi kommer ung. en timme efter overenskommen tid, halsas vi av sma och stora barn: Hallo Hallo.I dag motte vi flera av kvinnorna vid vattenposten.och ryktet sprids blixtsnabbt, sa innan vi har hunnit fram till garden dar vi brukar traffas har manga samlats. Monika har med sig sina 5 kg bananer, som raskt maste delas ut! De sma barnen har vantat,med sina modrar.M har sett flera barn med rodaktigt har, vilket tyder pa naringsbrist.Nu har hon aven upptackt att alla med naringsbrist ar flickor, och hon har markt att det ar pojkarna som puffas fram av sina modrar att fa forst, precis som ifamiljen. Sa hon ger till flickorna forst. Detta monster maste atminstone inte vi stalla upp pa.
Antligen broderier!
Har ar tre av kvinnorna med sina broderier. De tva forsta har broderat vattenbarerskor efter ett grindmonster, som en av kvinnorna har ritat.Som jag skrev forut sa gor vi ett blueprintmonster som var och en sen fyller med stygn efter eget huvud.Det blir mycket olika individuella sardrag.Vi har ing 8 grundmonster.Jag marker forsta att nagra har en sarskild fallenhet och gladje i broderifantiserandet. T.ex. Otami overst.Sa visst skulle det kunna tankas att bara dessa fick vara med i fortsattningen. Men se det ar omojligt! Nar det blev tydligt att det handlade om att fa betalt ville alla vara med! Omojligt att uyestanga nagon, aven om flea tydligt gor arbetet enbart for pengarna. Risken ar att broderierna sa smaningom blir likartade och med minsta anstrangning.

Nar de lamnar in sina brodeier tar jag hem dem och tittar i lugn och ro och sedan ber jag dem om andringar eller kompletteringar, sa att de till slut forstar att de maste lagga ner omsorg i sitt arbete.
Sedan har jag mitt eget afterarbete, med tradfastning, tvattning, strykning och renklippning fore monteringen.
Nu har jag fatt in omkring 50 stycken figurer.
T.v.ar JIJA, som just har lagt till lite bla kryss i de enfargade partierna, inte alls som jag foreslog, men det far passrra.Blev ganska bra!

Klicka pa bilderna sa forstoras de och man se detaljerna!

Detta ar Shanti, en klipsk flicka, som har gatt 10 ar i skolan och t.o.m. talar lite engelska.Hon vill lasa mer.Hon ar kanske 19 ar och nygift. nu ar hon gravid och helt uppfylld av detta tillstand.Sa den lilla forskolegrupp som hon ledde funkar inte langre. Shanti skriver allas namn pa broderierna, manga kan inte skriva.Och vi har raknat ut att genom Shanti skulle en del kunskap om naringslara och barns halsa och behov av vitaminerm.m. kunna spridas till de andra unga modrarna.
Sa vi har kopt en bok om havandeskap och barnhalsa till henne och som start pa ett bibliotek for byn!
Shanti haller i sitt broderi dar jag har givit alla som vill i uppgift att tanka sig att tygstycket ar deras gard och att sa brodera vad som finns och hander pa garden.Titta pa den teckningen och det paborjade broderiet. Inte illa for att vara helt ny som brodos och bildmakare! Dar ar hennes ko och dar sitter nagon och trissar smor...
Detta arbetet for mig kanns sa spannande och som en stor utmaning!Nu nar manga fler an de ursprungliga 10 vill vara med i hopp om betalning blir avvagningarna mellan skapande och producerande annu svarare. Och detta med rattvisa!Var satter jag gransen. Det finns sakert hundra kvinnor i byn. Redan star 20-30 kring mig nar jag delar ut nytt material.detta att gora en bild av sin egen gard vrkar manga tycka ar roligt och flera ser riktigt fina ut i olika grad naiva.
Hur det sedan skall fortsatta radbrakar jag min min hjarna med.
I anledning av detta har vi i dag haft ett mote med en akta prins av maharadjaslakten Singh Bathi.i nasta blog.
Elsa

TILL OKENBYAR

2007-12-15T03:50:00.000-08:00

Resan mot gransen Efter en hel dags trampande i byrakratiska korridorer har vi fatt "permission"att besoka ett par byar nara gransen.Pa vagen ut ser vi denna pastorala syn. Annars finns manga betesdjur men inte mycket for dem att beta.Stora stackar med "nodbete" ses pa nagra stallen. Landskapet ar oandligt vackert, man trottnar inte att uppleva de sma skiftningarna i vegetation och djurliv. Det ar tidlost.Vi ser ett hjortdjur, en sandodla, pafaglar, som anses bringa tur,kor, getter, far i stora hjordar, och en jattestor fagel, som vi inte kanner igen, forstas.Det buskoch tradprickiga landskapet overgar sa smaningom i allt glesare vegetation och en del sanddyner.Fran en hojd ser vi nu ut over byn Dav, med ca. 500 hushall, vilket gor kanske 3000 invanare.Hoppas fa med en vy over byn trixigt, det har.maste dessutom ta de bilder som kan anvandas utan photoshopbearbetning.

Besok i byhovdingens hus
Bilden visar fronten pa huset som byggdes for 5 ar sedan. De allra flesta gardarna i byn ar byggda av den fortraffliga kodyngan. Det ger de vackra formerna och levande ytorna.Portalen som ses pa bilden ar smyckad med skulpterade spetsmonster i overkanten.
Plattformen utanfor har ristade monster pa sidorna.Framfor syns en av byordforandens valskotta kor med en diande kalv. Han ar en stolt bonde, som manar om sina djur forstar Monika, bonddottern med sakkunskap.Utanfor manga av husen har finns en djupt gravd brunn, som har vatten for det mesta. Man far hushalla med de dyrbara dropparna.En stor brunn finns langre upp pa sluttningen, jag tror jag forstar att den far sitt vatten fran de kringliggande kullarna.s.k. catchment areas.Dar far kvinnorna hamta pafyllning nar den egna brunnen sinar.Kring en oppen gard finns manga hus i labyrintiska placeringar.
Kvinnor och flickor Byordforandens fru lonspinner for den Gandhiinspirerade Kadhishop, som finns overallt i Indien och skall ta vara pa den tradition av sjalvhushall och egentillverkning som var en del av Mahatma Gandhis strategi for ett fritt Indien.
En hel hop unga kvinnor ar samlade i kokshuset, de gor ett jattegott CHAI at oss efter en kopp varm, farsk, fet mjolk.Dem far jag inte fotografera.Flickor och pojkar gar i skolan- alla.Vi ser en stor ratt nybyggd skola, som har ung 300 barn och 5 larare.Glomde fraga om lararna bor i byn, eller ar fran byn,fragorna trangs i huvudet,anda glommer man en del.Ungar dyker upp overallt i kamerabilden jag samlar dem i en vackert dekorerad port.
Migrantarbetare i industristader kommer fran oknen
Medan vi sitter pa mattan och dricker vart te berattarbyordf.
att manga man arbetar i staderna,Jodphur, Jaisalmer, Bikaner och industristaderna Gandidam och Kandla,Det Industriomrade som jag berattar om i bloggen om Resan genom det indiska undret.Nu forstar vi var alla de man i slitna klader och trotta ansikten som fyllde nattbussens golv och alla staplatser, invirade i sina resfiltar, kommer ifran.Det ar daglonare i bygget av det Indiska Undret.Fran fattiga avsides liggande byar i oknen, kommer de.Hur viktigt ar det inte att de far mojlighet att overleva i sina byar?Dar ar fattigt, men ingen misar.Manniskorna lever ett traditionellt liv, men ser relativt valmaende och tillfreds ut.
Jamfor byn i Jaisalmer, Bilao Ki Basti, dar vi arbetar med kvinnorna. Dar ar en del barn ngt. undernarda, rodaktigt har tyder pa det.M. hat upptackt att alla m. rodaktigt har ar flickor!Hur skal manniskor undernarda sen barndomen och utan skolgang kunna forbattra sina villkor?I Dav gar alla barn i skolan, som sagts.
Hantverk till eget bruk.
Detta ar mannen som flatade en kamelgrimma som jag berattade om i Keeta, byn dar inga man slar sina kvinnor. Hela byarna ar som sagt byggda i hogsta grad for hand.Maste detta vara ett passerat utvecklings- stadium?Kan man inte tanka sig att detta "omoderna" liv langt bort fran civilisationens "valsignelser" skulle vara ett lyckligare och battre liv an loneslavandet i stora, giftiga, rykande stader?Skulle det inte ga att anvanda moderna foreteelser med fornuft och att det skulle ga att avsta fran bekvamlighet och konsumtion nar man far klart for sig vad det kostar, i erbarmligt utarmat liv.
Ja sa kan en liten manska tanka, en som har mojlighet att valja. Jag ar kanske naiv, men vad kommer vara klimatforandringar att krava av oss? Valdigt snart.

Om man trycker pa bilderna blir de forstorade och jattefina!
Slut nu!
morkt ute kl. ar halv atta.
Elsa

TRADPLANTERINGEN

2007-12-14T06:51:00.000-08:00

Efter manga om och men var vi i gar ute vid den tradplantering som svenska vanner har bidragit till.

Vid en by som heter Mannapia har Jethu Singh paborjat nagot som han tanker som ett litet stalle for "ekoturister". Fura runda hyddor ar byggda kring en gard. Har finns ett solcellsaggregat och mojlighet att overnatta. En bit mark ar plojd och skall rymma en tomatodling, pa en hektar odlas senap. Hirs odlas ocksa.

Vid denna anlaggning ar tradplanteringens knappa hektar paborjad.

Jethu forklarar: Forst maste ett litet hus for den som skall skota traden byggas och stenpallare for stangsel sattas upp, samt stangsel, taggtrad eller rutnat monteras. Detta tar tid och kostar pengar. Hans pappa har varit sjuk en langre tid och har dott for tva manader sedan, detta tar tid och blir dyrt. Anda har man planterat sma tradplantor. En man ar anstalld? for att skota traden,Vi traffar honom, en bonde fran en narbelagen by, med orange turban, en vanlig man.

Sa kontrollerar vi plantorna,de ar planterade i ratt djupa gropar. Kanske halften ser ut att ta sig. flera har torkat, en del har fatt rotterna uppatna av insekter.Vi tycker att det behovs vatten

Jethu har nagon forklaring, som gar ut pa att the government's man som tilldelar vatten har varit bortrest, sa vattningen har blivit forsenad. Men pa lordag skall man komma dit manga manniskor och bara vatten + vattna for hand.

Vi har flera besvarliga fragor, bl.a. om stangslets beskaffenhet, detta stangsel haller knappast ute getterna. Han forklarar att bonden som passar stallet har fullt sja med att vaka over getterna, sa han har inte hunnit stracka stangslet tillrackligt!

Detta besok orsakar manga fragor och reflexioner. Till en borjan kommer jag att halla inne med den halvan av pengarna, som inte ar utbetalad
Fortsattning foljer pa berattelsen om detta valmenta hjalpforsok.

Nu blir det kylig natt med en tunn manskara.

Gonatt

Elsa

a maste utredas och gas till botten med innan den sista halften pengar utbetalas.

ge turban, en vanlig man. Kollar plantorna, av dem som planterats i September efter monsunen

EN MYCKET HANDELSERIK DAG

2007-12-12T06:52:00.000-08:00

I kvall ar jag rejalt trott!
Mycket har hant, delvis oplanerat som vanligt i Indien.
Vi har varit ute i Bilao Ki Basti, byn med de broderande kvinnorna, De har lamnat in tva broderier var, jag har bett en del komplettera, sen har jag betalt dem.
100 Rs/ broderi, som tar knappt en dag.En hogtidlig ritual, dar de far kvittera pengarna med sitt namn eller ett tumavtryck.Jag berattar mer nar jag kan skicka bilder.
En journalist fran Jaisalmer News pa Hindi har besokt oss. Fotograferat.
Ytterligare en intervju har blivit av, till en tidning for hela Rajastahn.
Sa har vi kopt ett strykjarn.och atit middag med lammgryta och ett par Kingsfisher-ol.
Monika har utovat sitt yrke genom att undersoka en sjuk lite flicka, ge kostrad och just nar hon skulle till att foresla att slakta den mycket halta killingen och gora en fest bara for alla barn,brot ett hejdlost kackel ut. Det var en kvinna som kom for att klaga for att inte hennes dotter hade fatt vara med i "broderiganget". Kulvinder blev kallt lugn och redde ut situationen som berodde pa ett missforstand.Sedan var ingen intresserad av att hora om Monikas kacka ide! Vi FAR TA DET EN ANNAN DAG. Som sa mycket annat i Indien.
I morgon besok i den nyplanterade skogen, som svenska givare bidragit till

Bloggandet ar en konstig form av kommunikation.
Man skickar ut budskap i Cyberrymden, och har ingen anig om vilka, om ens nagra, som laser, och vad de tycker. I gar blev jag lite missmodig over detta. Skulle onska att atminstone fa en siffra pa om nagon last mina epistlar. For att inte tala om hur kul det ar att fa halsnigar.
Tack for aterkommande hejarop fran Bibbi, Eva, Anna och Lena!
Trott i kvall.
halsar
Elsa

EN MODELLBY

2007-12-11T05:25:00.000-08:00

Dagslaget:Dimma idag efter gardagens regn.Rejalt kallt.

Ett besok i en by nagra mil ut i oknen
Har bor ung 3000 manniskor i 250 gardar,som hyser vardera en storfamilj. Mannens foraldrar+ en eller tva vuxna familjer, med 2-3-4-5 barn.Det ar den unga bruden som flyttar till mannens familj, och som yngsta frun blir hon allas passopp.Svarmodern ar den som harskar i huset. Det kommer an pa henne om sonhustrun far ett dragligt liv.Hon kan t.o.m. bestamma om den unga familjen skall ha flera barn! Man onskar sig vanligtvis 2 pojkar, sa da far man forsoka flera ganger om det bara blir flickor. Familjen kan bli stor, den unga mamman kan bli sliten och onska att fa sterilisera sig, men dar ar det svarmodern som beslutar. Detta ar det vanliga monstret i oknens byar. Dessutom ar det en utbredd uppfattning att mannens uppgift ar att "fostra" sin fru Han far alltsa sla henne.
WE CAN stop violence against women
Detta ar en rorelse som finns over hela Indien. Till "the office" kom en dag en otroligt viril, bullrig och humoristisk man med stora vita mustascher och en haftig orange turban. Han kom fran en workshop, som han hade lett om mans vald mot kvinnor!Han arbetar som inspirator inom rorelsen WE CAN, och det ar pga av motet med honom som vi akte ut till hans by, Keeta.En sa kraftfull man som arbetar med mans vald mot kvinnor maste ju besokas! Dessutom var han formedlare av broderiarbete till kvinnor ute i byarna. Detta maste skarskadas.
Jag hade hoppats kunna skicka nagra bilder pa denne underbare man och fran hans by, men bilderna maste bearbetas i Photoshop, och det har man inte har.
Hursom helst, Hela byn ar en "model village". Har slar inga man sina kvinnor, det ser Am Singh, som ocksa ar byordforande,till. Genast vi kom samlades forstas en hop man i hans hus tillsammans med barn, mest pojkar. Jag kan ju inbilla mig, men jag tyckte det fanns nat milt i uttrycket i mannens plural ansikten, nar de bekraftade att de ar dessa ovanliga man.Sarskilt en ung man som var nygift sedan ett par veckor.Am Singh bullrade och skrattade och drog ihop sina buskiga ogonbryn. Det var en klart avspand och skojfrisk stamning i det lilla rummet dar vi satt pa vara mattor och blev serverade chai av sonen till Am.
Nu kommer broderierna fram tillsammans med Am Singhs Certifikat fran en tre-dagars kurs inom broderikonsten. Han har lart sig sa han vet vad som ar bra broderier. och hur de skall saljas. Men nu maste jag opponera mig! Detta ar de dar varsta, forenklade, simpla, broderade kuddstycken pa billigt tyg, med stora stygn i konstsilke, allt ar vitt eller var vitt, men ar nu talligt och solkigt. Allt skall sedan fargas och saljas till nagon broderigrossist for att exporteras.
Det ar sa det gar nar traditionen kommersialiseras och forvanskas for att bli lonsam.Am Singh gor sakert detta for att kvinnorna i byn skall kunna tjana ihop lite pengar, Kulvinder sager att han betalar kvinnorna mer an andra, de far 30-40 Rupies for ett kuddstycke, som anda tar en dag att brodera dela med 5 sa far du kronor.Nar vi besoker kvinnor och flickor i deras kokshus, sager en ung klipsk tjej att det vore roligt med nagra nya designs och att fa lara sig flera stygn.Jag gar forstas igang med att fundera pa vad de skulle gora i stallet.
Hela byn ar ett enda konsthantverk.
Husen grupperade kring varsin gard ar helt gjorda av det fortraffliga byggnadsmaterialet, kodynga och sand.Aven gardsplanen ar slat och jamn kodynga. Fargen ar naturligt ljusbrun. Bade hus och avskarmande murar har en mjukt rundad form. Taken ar av tjockt lager kraftigt gras, som halls fast av tvinnade rep av nagomn vaxtfiber. repen ar lagda i ett vackert rutmonster. Fonster finns inte utan i de rundade ljusinslappen sitter nagra vackert slipade pinnar. Utanfor en gard star en man och knapar med snoren,han gor ett kraftigt, starkt betsel till sin kamel.Snorena har hans fru tvinnat. Mannen har en illrosa turban och knotiga skickliga fingrar. Hans fru visar sig vara en konstnar med allt hon tar sig for. Hyllorna for husgerad ar skulpterade och smyckade pa det mest fantasifulla satt med sma speglar och galler av pinnar. Hela garden med husen paminner om de sno-bostader vi gjorde nar det en gang i Sverige var sno pa vintrarna.I ett hus star ett spannande arrangemang och kokar, Vi gissar ratt- det ar en hembranningsapparat.Fran det huset forflyttas vi raskt! Frun, som har en lugn och harmonisk utstralning visar ocksa den brits som ar sang i alla hem om man inte sover pa mattor pa golvet.
Fyra svarvade ben i hornen av en traram.Dari har hon gjort diagonala flatningar med starka rep at ena hallet och mattrasor i ett kypertmonster at andra hallet.Jag har en bra bild , men far visa den sen, vid tillfalle. Kring porten har hon malat ett enkelt monster med vit farg, som jag forstas vill fa med mig,men hela tiden vill alla barn komma med pa bilderna, sa jag far samla dem i en stor gruppbild i den porten.
Bade flickor och pojkar gar i skolan i denna by
som pa det hela taget tycks leva ett battre liv an den by vi har besokt inne i Jaisalmer.
Bada byarnas invanare kom flyende fran Pakistan efter kriget 1971. Denna by ar alltsa uppbyggd sedan dess. Manniskorna ager sin mark, det ar ett viktigt faktum, det gor att de kan ha kor, 1000 st och ett otal getter och far. Har finns en stor damm med vatten for dluren och har finns en pump som pumpar upp grindvatten, som ar SOTT har. Men de far vara noga med att inte ta ut for mycket vatten.Om byn Bilao Ki Basti, dar kvinnorna broderar med mig, skall jag beratta en annan gang.
Hej tills nasta gang!
Elsa

TILLBAKA I JAISALMER

2007-12-07T06:12:00.000-08:00

Aterkomst
Att komma tillbaka har alltid sin sarskilda tjusning.Vi blir valkomnade pa Hotell Artist och far genast rum, samma rum som vi haft forut. Sa sitter vi dar och huttrar kl. 7 pa morgonen medan solen kommer sig upp ur dimmorna och borjar varma. Pa 14 dagar har det blivit "vinter" har.
Killarna som skoter hotellet har letat fram varma jackor och verkar riktigt frysa.Hotellet ligger pa en bergssluttning mittemot fortet, sa vi har en spannande utsikt over stor del av stan. Folk borjar vakna och drar igang sina morgonsysslor: kissning utanfor dorren, tandborstning, harklingar och spottning. Tuppen har varit vaken sen 4-tiden, vet vi men han gal ofortrutet.
Alla vanliga "valkommen tillbaka" och igenkanningar varmer gott.Aven forsaljarna langs bazargatan kanner igen mig och nu tycks de ha resignerat om min koplust, sa jag far ga ganska ostord.Denna dag far vi allt vila vara morbultade kroppar efter nattens bussomskakning. Monika har akt pa en ny magbacill och ar slak.
En dag pa "office"
Vid 10-tiden, som vi kommit overens om kommer jag till socialarbetarnas kontor. Dar ar Kulvinder, min varderade medarbetare, krasslig."monthly problems", sa hon borde halla sig stilla, men det ar mycket som ar beroende av en kvinnlig hand, t.ex. frukost till ett par manliga kamrater, som annars inte far i sig annat an flingor!Jag far ta N-D(the boss) om axlarna och pasta att han ar en vuxen man och inte alls handikappad, sa varfor skall han ha en kvinna att passa upp pa sig? Han flinar och forstar valdigt val vad jag vill ha sagt!Till lunchen ar det en av de andra killarna som jag annars bara har sett sittande och lasa tidningen, som bakar chapatis, men gronsaksroran har allt K gjort.
Kontoret ligger i en stadsdel nara centrum, dit gar jag tvars genom stan pa en kvart.
Man kommer in i en hall, dar allas ytterskor ligger i en rad. Dar ar ett yttre rum som ar det officiella, dar star datorn, ett skrivbord och en rad med plaststolar, samt telefonen. Det ar svart att begripa hur manga som jobbar har. Varje dag ar datorkillen och tidningslasaren,Mballah, N-D och Kulvinder har. Men under dagen slantrar olika personer med eller utan arende in och ut. , grannfrun, som man lanar tvattfat och andra nodvandigheter av kommer in och enbart kollar laget.Nagra killingar trippar in i hallen, men vander. Hallen vidgar sig och ar en liten ljusgard, kring den finns ett litet kok utan fonster eller rinnande vatten, vattenkranen ar i angransande duschrummet/toan.Sa finns ett rum dar K och N-D bor pa en madrass pa golvet. Dar ar deras fa personliga saker pa oppna hyllor i en salig rora.
Har gors inte manga knop tycks det. K ar opasslig i dag, och ligger pa madrassen och har ont, men sager tappert att i morgon, lordag gar vi till kvinnorna i byn.N-D strovar mkring och blir sa smaningom fardigduschad , da ar klockan 12 och det borjar bli tal om lunch...Plotsligt ar han forsvunnen, han har gatt till ett mote, dar han ar en "resursperson". Vi hade kommit overens om att ga till magistraten och ansoka om tillstand att besoka nagra byar som ar forbjudna for utlanningar, eftersom de ligger nara gransen.Kl. 14-15 skulle vi ga dit, men nu ar N-D borta.Och lika plotsligt ar han dar och flera killar, gubbar har infunnit sig och sitter nu i madrassrummet pa golvet och ater lunch.Kanske har de ett lunchmote, jag forstar ju inte vad som sags. Pa en karta over omradet kring Jaisalmer finns alla byar utmarkta, det ar flera hundra,i manga av dem bedriver denna grupp socialarbetare sitt arbete.I gar t.ex hade N-D och Jethu varit runt till avlagsna byar vid gransen for att informera dem om att en kvinna fran FAO skulle komma pa besok pa juldagen, eftersom hon skulle fira X-mas i Jaisalmer.En kontakt som Jethu tagit pa ett mote i Jaipur ett par veckor sedan. Mycket tycks ske av lyckliga slumpar- ad hoc. Nu hoppas Jethu och N-D pa ngn form av hjalp fran FAO!!
17 solkiga, svettiga, vattenbarerskor, men ofta mycket fina och roliga broderier har kvinnorna i byn astadkommit hittills.Jag haller till i hallen och tvattar dem.Torkar gor de snabbt i solen pa takterassen, sa att jag kan stryka dem.Strykjarnet ar livsfarligt, haller ihop med tva losa skruvar, nu ramlar det isar.jag far kopa ett nytt till K. Jag tanker montera nagra figurer sa att jag kan visa for kvinnorna i morgon.Det kanns som att detta kommer att funka.
ByrakratiVi kommer ivag till magistraten och se det ar en hogtidlig och byrakratisk historia, som inte later sig gora hur som helst. I morgon lordag och pa sondag ar holiday, sa kom tillbaks pa mandag, far vi veta av tva viktigpettriga snubbar, som sitter bakom pappershogsfyllda skrivbord och ar just viktiga.
Nu gar jag "hem " och tar hand om min mage, som borjat bli orolig...
Elsa

MAHATMA GANDHIS SANDALER

2007-12-06T04:20:00.000-08:00

Till Sabarmati Ashram
kommer vi tidigt om morgonen. Forst ater vi frukost i ashramets guest-house, sedan stiger vi in i ett lugn och en tystnad, sa mycket patagligare efter storstadens larmande trafik.
En man spolar det vidstrackta stenlagda golvet som skuggas av hoga trad.Det ar ett ganska stort omrade,vars ostra grans ar den breda floden Sabarmati.Dar ar en museidel med bibliotek och en del som var det ursprungliga ashram.Vi dras genast mot floden, mot oster. Dar pa en sandplan star en man i stilla kontemplation, sandalerna har han tagit av sig, sa som man gor har i Indien nar man betrader heliga platser. Detta ar en starkt laddad plats, under det neemtrad som var stort redan da. Har borjade Gandhi och hans medarbetare dagen i meditation, vanda mot oster, soluppgangen och floden.Har avslutedes ocksa dagarna med meditation och samling kring dagens handelser. Vi gor som man gjorde da och kanner oss styrkta av en stark narvaro. Det ar andaktigt att vara pa den mark dar Gandhi levde mellan 1917- 1930.For mig har Mahatma Gandhi varit en viktig person i historien, men jag har inte verkligen gjort klart for mig hur mycket han betydde och vilken verkan han hade pa sin samtid och fortfarande har.
Det ursprungliga ashram. Har ar det enkla och vackra hus dar han bodde tillsammans med sin hustru. Det har verandor vanda at tva hall och dorrar oppna till alla rum, allt byggt kring en liten tradgard. I koket, som knappt skulle kunna kallas kok med vara begrepp, finns en del enkla redskap i ett glasat skap. Dar ar ocksa Gandhis typiska glasogon, hans vandringsstav och ett par sandaler, som han f.o. tillverkade sjalv.D et ar ju nagot magiskt att se vardagsting som han anvant dagligen.Det kravs inte mycket fantasi for att kanna narvaron. Gandhis eget rum,dar han arbetade och tog mot medarbetare och manga av tidens viktiga personer, sittande pa en madrass pa golvet med en skrivpulpet framfor sig. Har fanns ocksa den spinnrock som blev en sa viktig symbol for hans tankande om Indiens utveckling. Han spann eller utforde annat hantverk, sasom att tillverka sandaler, i flera timmar varje dag. En grundtanke i hans filosofi var att alla manniskor skall utfora nagon slags praktisk syssla for att vara berattigade till foda och nodtorft. Och en stor sak med honom var ju att han stravade efter att leva som han larde.Kring den stora sandplanen finns aven den hantverksskola, dar unga fick lara att spinna, vava och andra hantverk. Han menade att hantverket borde aterta sin viktiga position och ge manga manniskor arbete och sjalvforverkligande, i stallet for att som Indien tvingades att gora importera idustritillverkade textilier fran England.
Engelsmannen tvingade ju Indien att salja bomull till engelska industrier som tillverkade tyg, som sedan atersaldes till Indien. Hantverket var alltsa en viktig del av frigorelsen fran "the brittish".
Har finns ocksa nagra fler bostadshus for kollektivets medarbetare, som snart blev omkring hundra personer.
Museet En mycket vacker byggnad med oppna hallar, som genostrommas av luft, som svalkar besokarna, som sa smaningom blir allt fler, manga av dem ar indier oh forstas manga turister.
I stora collage av bilder, brev och andra dokument far man en aning om hur livet levdes har och vilka fragor som blev viktiga. I biblioteket kan man t.o.m. se ett brev till Hitler dar Gandhi ber honom sluta kriget.En larare av de oberorbaras kast bjods in att leva i ashramet tillsammans med sin familj. Da ville inte hans hustru och svagerska ata vid samma bord som de. Med oberorbara kan hogre kaster o.h.t. inte ha nagon beroring, de far inte ens anvanda samma vagar som ovriga i samhallet. Detta forsokte Gandhi bekampa, men kastvasendet lyckades han inte ra pa.De protstrande kvinnorna fick valja antingen acceptera eller flytta. Efter en del turer accepterade de.
Den stora saltmarschen, blev ett startskott till den slutliga frigorelsen fran England. Med 79 medlemmar av kollektivet vandrade Gandhi manga mil fran Sabarmati langs kusten till en ort,Dandi, soderut dar man utvinner salt ur oceanen. I protest mot Engelsmannens monopol pa att salja salt till Indien gjordes denna marsch for att visa civil olydnad och visa det orattfardiga i att Indien inte FICK anvanda sitt eget salt.Miljontals manniskor foljde denna marsch.

Hela Gandhis liv dokumenteras har, i bilder och olika dokument. Det ar en gripande redovisning och jag forstar nagot av den mannens storhet.Vad som berors ganska lite ar hans familjesituation. Han hade sex barn med sin hustru Kasturba, men dem ser man inget av i redogorelsen. Man forstar dock att Kasturba var viktig i arbetet och att hon pa ett stillsamt satt stallde besvarliga fragor, som Gandhi blev tvungen att ta stallning till.Han forstod genom henne nagot av kinnors situation i en manlig varld. Och det ar ju inte daligt om man tanker pa att detta ar Indien pa 20-30-tal.
Pappersbruk och mekanisk verkstad startades da och ar annu verksamt, I mek.verkstan tillverkas smaskaliga spinningsmaskiner fortfarande och pappersbrukets hela process kan man folja. I narheten finns s.k. Kadhishops, med textilier tillverkade i smaskalighet och kooperation enl Gandhis ideerDessa finns pa manga platser i Indien., som ett uttryck for tilltron till smaskalighet och kooperation.Koftor stickas t.ex. av handspunnet garn och allt har en sarskild stil, som allt blir lite trakig och farglos for vara ogon. Har skulle behovas ny design, for att produkterna skall bli lockande.
Spinnrocken blev ju en sa viktig symbol for Indiens sjalvstandighet att spinnhjulet ar mittpunkten i Indiens flagga, papekar Monika, som har ogonen med sig.
En heldag ute pa Gandhi Ashram blev viktig anledning att besoka Ahmedabad. Vi blev starkt berorda och inspirerade och jag lovar mig sjalv att battre satta mig i i Gandhis stora viktiga tankar, han ar inte bara en historisk person, utan hans tankar ar sannerligen giltiga aven i var tid.
Detta blev langt och osorterat, det ar svart att gora samanfattningar, nar man blivit starkt gripen.
Slut nu
Elsa

12 TIMMARS RESA FRAN IDYLL TILL KAOS.

2007-12-04T05:18:00.000-08:00

Fran det lilla livet i Mandvi aker vi alltsa med bussen kl 8 15, mandagmorgon.Mandvi dar den Kommunala renhallningens hogste chef dricker chai vid ett testand med sina gatsopare, som hor till de oberorbaras kast. Dar det enda Cyberstallet drivs av tre kvinnor. Vi far genom ganska gronskande trakter, har verkar vara bordigt smajordbruk och vi aker genom manga smabyar.
Bussen fylls efterhand med folk som skall in till storstan. manga kvinnor i sina basta saris.
Konduktoren ar stolt over bussens tekniska utsustninmg och satter in den ena DVD:n med indisk popmusik framsjungen av entoniga hoga kvinnoroster, med romantiska bilder till.Romantik ar det fraga om. Mannen ar aktiv och kvinna ar ljuv och vacker. Och sjunger i olika miljoer.
En helt ny storstad, konduktoren berattar stolt att den nya stora vita stad vi just reser igenom ar den storsta i Kutch, med manga nya industrier.Gandhidham.Ett rykande nytt och stort industrilandskap dukar upp sig framfor vara ogon, det idylliska Mandvi ar langt borta.En dubbelriktad motorvag leder till detta omrade (men ibland tycker nagon att det ar mer bekvamt att aka mot korriktningen, precis som vanan ar har) Vi fastnar i en lastbilsko som varar i flera kilometer,tankbilar m. flammable gods, industritransporter av olika slag. Detta ar i trakten av det tankta nya kolkraftverket, det ar klart att all denna industri maste ha gigantiskt mycket energi. Har ar en mycket stor vindkraftspark, men jag forstar att dessa vindsnurror inte kan racka langt, nar man klumpar ihop all industri inom samma omrade. Vi moter flakMC:ar, lastade med arbetare , det kan vara 14 pers pa ett litet flak. Langs vagrenen kommer tva kvinnor barande pa sin borda av tradgrenar till bransle, de ler. Herdar av Rabaristammen ar pa betesvandring med sina far och getter,bufflar och kor. De kan vandra anda in i inlandet i sokande efter bete.Manniskor bor i tillfalliga talt. Pa en smal parallellvag kommer hundratals kameler springande, en anslaende syn
Kvinnor bar asfalt i vida fat till vagbygge, I minsta by ser man Vodafone mobiltelefonforsaljning i flotta nya kontor. Over allt detta ar var busskonduktor mycket stolt, och han ar inte ensam. Detta ar det moderna Indien.

Stad med ambitioner. En av staderna vi far igenom ar anmarkningsvart ren fran allt skrap som vanligtvis finns i drivor utanfor folks rensopade privata sfar. Dar ser vi tre anslag: * Keep our city clean and green! och * polyetenfree Zone<>

Toalettsyndromet. Det nya Indien kommer att stupa pa den obefintliga omsorgen om sina manniskors mest naturnara behov. Manniskor ater, dricker oavbrutet, men att det intagna ocksa efter processning kommer ut i andra andan forbises totalt! Toaletterna langs vagarna och overhuvud taget i offentlig miljo ar en stor pafrestning for alla. men ingen tycks kunna gora nagot at det. Varst ar det for kvinnor, som visst inte alls anses ha nagra sa onamnbara behov.

Jag lurar pa om det kan vara sa att det ar den lagsta kastens,de oberorbaras, uppgift att sorja for renhallningen, sa ingen av hogre kast kan/vill befatta sig med fragan. De oberorbara har ingen rost i samhallet sa inget kan bli gjort.En kommunalpolitiker lar ha gatt till val pa loftet att skapa off. toaletter for kvinnor, han blev visst inte vald.

Bollywoodfilm Nu har konduktorn satt in en odraglig Bollywodproduktion. I samma film finns alla tankbara genrer. romantik, vald, dansuppvisning, med mycket hoftvickningar och stor forforelse. Den manliga stjarnan ar aktiv hans mamma grater och den kvinnliga stjarnan blir t.o.m. uppbrand i ett svartsjukedrama, men uppstar pa ett mirakulost satt sa att hon igen kan fortjusa var hjalte, som borjar grala pa henne och sa vidare. Nanstans far hon ett barn ocksa.

Och da forsvinner hon ur intresset utom nar hjalten skall spela stolt fader.Den envetna musiken spelas overallt hor jag nu och i mina oron ringer den ocksa.

Storstaden, Ahmedabad tar andan ur oss med sin brusande trafik och obegripliga struktur, och vi tanker bara stanna har for tva saker: Besoka Gandhis Ashram och en sardeles stor och intressant Vattentrappa byggd pa 1400-talet av en maharadjas hustru. Sen tillbaka till Jaisalmer.

Nu gar vi och ater. I dag var vi pa Gandhis Ashram, men det fortjanar ett sarskilt kapitel.I morgon, hoppas jag

Hej fran Elsa

EN RESA GENOM DET INDISKA UNDRET

2007-12-03T07:36:00.001-08:00

Back on the road again

Tidigt om morgonen lamnar vi den lilla idylliska staden, Mandvi vid The Gulf of Kutch.Pa bra platser langst fram i en Governmental bus inrattar vi oss for en 12-timmars resa till Ahmadabad.huvudstad i Gujarat och 4-5 milj manniskor.

Men forst om dagarna vid havet, en vik av arabiska sjon. Har har vi haft fyra underbart lata dagar med bad pa olika milslanga strander,Oftast har vi varit helt ensamma med horisonten det ljumma, langgrunda vattnet och fin vit sand.Anstandigtvis hade vi baddrakter pa oss,men knappt nagon sag oss.En strand var vid en tourist resort av det lite flottare slaget, t.o.m. med strandrestaurang,vi och en liten indisk familj var enda gasterna.familjen hyrde i ett av de lyxiga talten med all komfort.Maken och barnen badade, men frun ville inte bada, det gor inte kvinnor,frun ville hellre prata med oss och f.o. ville hon sova!Maken var businessman och det var han som bestamde att de skulle aka till kusten.Frun berattade att de ar braminer, "higest quality, educated people"De ar fran staden Goudra, som var platsen dar muslimer brande ett hinduiskt tag, da 80-talet hinduer dog. Ingen sager att en moske' dessforinnan hade rivits av en hinduisk mobb.Frun menade att alla muslimer ar terrorister, och att de bara behover ringa ett nummer till Pakistan sa far de betalt for attentat som de utfor,deras familj kan leva gott pa de pengarna, medan terroristen sjalv har betald vistelse pa fangelse.Detta kanns som en ganska vanlig fordom. Man far lagga sig pa magen och avsluta samtalet pa sa satt.

En annan strand var mer folklig, dar kunde barnen rida pa kameler eller hastar,dar fanns godis -och kokosnots-vagnar och dar fanns manga familjer. som strovade i vattenbrynet.M+ jag badade oforskrackt flera ganger, till slut kunde inte en liten fru halla sig sa hon gick i vattnet med sari och alla kjolar, plaskade genomvat och skrattade lyckligt. Sedan blev jag fotograferad tillsammans med hela familjen och alla var nojda.

"Indier badar inte,man vill inte visa nagon del av kroppen avkladd. Och vad skulle val bekanta saga?"sa sager var mycket trevlige hotellvard.Den har stan ar annars patagligt lugn och vanlig,
friendly. Manniskor ler lyckligt och ar glada att vi har kommit till deras stad. Mandvi ar mitt land, sager en godisforsaljare och ar sa nojd med sitt lugna liv.Var vard ar likasa nojd, hans filosofi ar att han vill skapa ett gott liv for sig och sin familj ,ta hand om sitt hotell och sin verksamhet.Om han skulle forsoka forandra nagot av allt det som behover forandras skulle han inte fa en lugn stund.Politik det ar fult och politiker ar korrupta. Sakert en vanlig installning. Jag tanker att vi svenskar som bara ar 9 milj. kan ju leva i villfarelsen att vi kan paverka!Med 1 miljard landsman blir det svarare att tro sig om nagon som helst mojlighet att forandra nagonting.

Vi har nu landat i Ahmedabad efter de tolv timmarna genom det indiska undret, hela tiden med olika Bollywoodfilmer pa hog volym framfor ogonen.

Om dett skall jag beratta i morgon! Nu ar jag vimmelkantigt slut. Gonatt

Elsa

.

2007-12-03T07:36:00.000-08:00

ANDRA BRODERIDAGEN

2007-11-30T03:49:00.000-08:00

En dag av vantan och overraskningar
Vi skall besoka Kala Raksha,ett textilkooperativ och designskola for okenkvinnor, som drivs av Judy Frater. Judy ar en amerikansk antropolog, som studerat och levt med en grupp ur rabarifolket i flera ar.Efter museiarbete i Washington manga ar bestamde hon sig for att flytta till Bhuj och starta nagot som skulle kunna vidmakthalla och starka den sarpraglade kultur som fortfarande genomsyrar rabaris liv.For 18 ar sedan grundade hon sa Kala Raksha, som tar vara pa traditionellt broderi och hantverk och visar kulturen i utstallning och forsaljning samt har ett museum. Nu har hon ocksa startat en designskola for dessa bykvinnor. Jag hade en ide om samarbete kring mitt vattenprojekt. Tank om de kvinnor som arbetar med Kala Raksha kunde gora sina versioner av vattenbarerskor!
Vantan... Kl. 9 10 anlande vi till Judys hus i Bhudj,dar satt vi sedan till 12-tiden i oviss vantan pa Judys chauffor, som hade rtt strul av nagot slag.Med oss var ocksa en internationellt verksam sustainable energy consultant, Alasdair Anscombe fran England. Dagen skulle innehalla manga moten for Judy, som inte varit pa plats pa nagra dagar, och som tycktes ha tillagnat sig ett helt indiskt forhallningssatt till ovantade handelser.Vi fick te och notter.Chaufforen dok opp vid 12-tiden.Da hade det klarnat varfor energikonsulten var dar. det skall byggas varldens storsta kolkraftverk vid den jungfruliga kusten mot arabiska sjon.En NGO grupp fran Bombay har inkallat honom for att hjalpa till att atminstone forsinka processen och lata varlden fa veta vad som pagar. 12 st likadana kraftverk ytterligare planeras i Indien. Miljoeffekten ar ringa enl korrupta indiska utredare.KalaRaksha har en plats med mark och hus i omradet dar de planerar att lagga sin designskola.
En bytur, en omvag for att hamta en medarbetare som bor i en liten by, lugn stilla ingen kopenskap,
vi far se lite mer av det vackra omvaxlande landskapet.Rabariherdar i markliga traditionella drakter, driver sina far till bete och har ar mycket gronare och mycket mindre odlingar.
Kala Raksha Har vantar ett par grupper med olika arenden pa Judy, sa vi far tid att se pa hela anlaggningen. Den ar byggd som en traditionell samling runda hyddor med stora halmtak. Dar finns museet, med val forvarade samlingar ocksa katalogiserade pa dator.
En verkstadslokal dar 7 killar sitter och monterar broderier, en stor bestallning till Danmark.
Ett par kvinnor hamtar material till applicerade berattande bilder.som en man forbereder med mallar.Och dar finns en affar utan koptryck.Har har kvinnor i byarna fatt hjalp att anpassa sitt traditionella broderi till produkter, som kan passa kopstarka turister.Manga vackra saker finns har.Vi hinner ocksa se grannkvinnans mycket livfulla applikationer som berattar om hennes liv.
Water and Desert, mitt projekt far jag presentera efter en snabb lunch och det tander Judy och Prakash, direktoren, pa som ett lampligt amne for deras designelevers utstallning. Dom spinner vidare i sina tankebanor och kanske kan det bli ett samarbete. Atminstone har jag ju spritt tanken pa vattnet!Sa det kanns ju kul.
Middag som beloning for talmodig vantan.En skon vantan utan nagot ansvar.Avslappnande. Och i skuggan fanns en hammok,sakta gungande.
Sa kl. 8.30 bar det ivag med jeepen, Alas, Judy Monika och Elsa, till Ett helt osannolikt stalle vid en sjo mitt ute i ingenting, en tourist-resort med 14 bungalows och en restaurang som oppnar for att vi kommer. Judy ar nog en kar gast har.Mittpa en stor gron grasmatta med sjon neranfor sitter vi nu och blir t.o.m. bjudna pa vin i denna helt alkohol forbjudna delstat.Maten lagas lange och val tva servitorer passar upp och plotsligt gar en nastan full rod mane upp over sjon. Agaren, Mike slacker alla lampor och allt kanns overkligt som en film.Samtalet fortsatter om denna stora stupiditet att fortsatta bygga kolkraftverk nar varlden antligen ar medveten om den fara det ar for hela globen. Alas, menar att motstandet mot ett av varldens storsta foretag TATA sakert blir "a dirty"
Kolkraftproduktion i svenska tidningar.Det kan inte vara bekvamt for det Indiska ekonomiska undret med internationell uppmarksamhet!Plotsligt har M och E lovat att sprida detta till svenska medier!Alas lovar att forse ev. intresserade journalister med fakta. Ser ni detta Lena J i Naturskyddsforeningen och Susanne G pa Miljomagasinet?Jag tanker pa den skicklige Asienkorren i Sveriges radio Nils Horner, Han maste kontaktas!Kan nagon hitta hans e-postadress?
Har sitter jag pa en langsam och svajig uppkoppling, bilder har varit omojliga en langre tid, men det kommer.
Nu ar vi vidArabiska havet och i dag har vi badat pa en fullstandigt ode och oandlig strand i ljummet vatten.
Slut for i dag
Elsa

TVA OLIKA BRODERIDAGAR,

2007-11-29T04:15:00.000-08:00

Sortera intryck,textilt hantverk och korruption.
Nu har det varit lite mycket ett tag.Har pa halvon Kutch langst ut mot Arabiska havet, lever fortfarande ett rikt varierat textilt hantverk.Broderi,ingar i drakter och livets alla skiften, det ar en matare pa en kvinnas duglighet och skicklighet,familjens rikedom tillsammans med boskap.Bandhani,tie and dye gors i alla olika kvaliteter och anvands ocksa mycket i drakter.Blockprint,ar ocksa ett levande hantverk, det gors mest i sarskilda verkstader, mest av man.Flera andra textila teknikar utovas ocksa.
Fran Bhuj, som ar den centrala staden tar man sig ut till byar som bebos av olika stammar eller grupper. Har finns fortfarande nomader, men numera har de en hemvist i nagon sarskild by.Rabari, Jat, Harijans ar namnen pa nagra av stammarna, de har olika traditioner och olika textila uttryck.Mycket svart ar det att fa klam pa vad och vilka och i vilka byar.Nagra ar hinduer andra muslimer ater andra har sin ursprungsreligion. Detta ar spillror av indiska halvons urbefolkning.For att fa en liten inblick i deras liv och konst behover man en kunnig guide, vilket ar svart att fa fatt i. De flesta guider ar mest intresserade av de pengar guidandet kan inbringa.Kunden betalar chauffor, guide och ev inkop. Sedan kommer guiden till de besokta hantverkarna och kraver kommision.Fast alla pastar att de alls inte gor det.Sa kunden betalar dubbelt, eftersom kommisionen raknas in i priset.Nar man fattar nagot av systemet intraffar frustration och olust.Man kanner sig blast hur man an gor och ingar i systemet helt hjalplost.
Hederligt hantverk ochfejkad genuinitet.
Den kunnige guide vi hoppats pa ar upptagen, sa vi hyr en taxi vars chauffor endast klarar de engelska ord som ingar i det ganska standardiserade program av bybesok, som alla kor.Vi kommer till forsta byn, dar ar det en smed som skall besokas,han gor sma och stora klockor med ett vackert ljud.Jarnklockor med overdrag av koppar, som ger klangen som genom magi.Mycket skicklig och inte alls pushande pa att vi skall kopa.Det gor vi anda for det vackra ljudets skull. Detta ar visst en muslimsk by,en vacker moske bredvid hans verkstad visar det, men i vissa byar lever muslimer och hinduer sida vid sida.Barat, chaufforen har inget att saga i fragan.Vi hor annars mycket forakt fran hinduer mot muslimer.
Sedan till den sista familjen i varlden som utovar rogan-maleriet pa tyg.Ett mycket sarpraglat hantverk med en fina tecknade linjer, som bildar sirliga ornament, mycket speciell och tidskravande.Jag har fotat hela processen och visar den garna pa bild vid tillfalle.Kopte en vacker sjal, och rakade tappa den nagonstans pa vagen.
Det nasta bybesoket knackte var upptacktsiver. Vi kom till en mycket ren och valordnad by med en nybyggd skola, annu oanvand och ett litet tempel.Forsta garden med mycket vackert malade runda hus som utsmyckats med reliefer av kodynga pa traditionellt visHar bor en storfamilj far dom oss att forsta. Frun, kladd i vackra broderade traditionella klader, som vi f.o. ser alla kvinnor och flickor ga i sa har till vardags,visar stolt runt i alla husen med husgerad och tacken, malningar och reliefer. allt valdigt rensopat.hon poserar villigt assisterad av "maken" och "aldste sonen". Raskt kommer vi in i hyddan med textilier, det egentliga intresset. och har finns verkligen massor. Nu borjar ett intensivt uppvisande av det ena vackra "gamla" broderiet
my grandmother made This my mother made. o.s.v. Aven nya i en forvirrande och snabb foljd. Nu talar hon ocksa om vad varje broderi kostar. detta borjar kannas tvingande. Jag koper nagra saker, som ar vackra, betalar och sa fortsatter kvinnan, som nu inte fatt nog .Hon ar verkligen patrangande.o.s.v....Man vill bara fly!
Utan for vantar en flicka som bjuder in till sitt hus, ett betydligt enklare, men med samma utbud, fast mindre. men da har jag trottnat och gar darifran med en ilsken kansla att ha blivit lurad!
Dagen darpa far vi veta att det forsta stallet eg. ags av en kopman, att det ar hans "affar" vi varit inne i. Familjen, grandmother o.s.v. var bara pahittat!
Nu stanger detta cyberstalle, som helt sympatiskt ar till mest for kvinnor, klockan ar 7. och fortsattning kommer i morgon...
Elsa

27 TIMMARS BUSSRESA

2007-11-24T08:08:00.000-08:00

Sleeper- Lyxbuss fran Bikaner- Ahmedabad
Kl 6.30 kvallen-10 fm cirka 40 mil. Bussen ar helt ny, vi har en hytt i overvaningen for oss sjalva,kryper in och gor det mysigt medan bussen fylls av ordentliga medelklasspersoner och deras fruar.Ordning och reda. biljetter m. specifierade platser. 62 kr for en hel natts resa.
Bussen rullar ut ur Bikaner pa avgangstiden. Det ar redan morkt, vi gor det skont for oss i vart krypin och tittar ut over landskapet endast upplyst av att vitt mansken. Helt magiskt.
Nu brakar det loss!
Den blanka rutan pa vaggen ar en TV-skarm. En fasansfull indisk oandlighetshistoria, tar sin borjan med hogtalar ljud over hela bussen. Ett ihardigt malande av en gall mansrost interfolierat av en fnittrande kvinnorost. Och sen indiskpop. Det ar olidligt. Vi kan stanga av var TV, men ljudet valsignar alla i bussen och kan ej avstangas. detta pagar i en+enhalv film. Att sova eller njuta av manskenet over landskapet ar uteslutet. Sa blir det paus med chai och kissning. For man overallt dar det gar att vanda ryggen at varlden, men kvinnor maste in i de ofta svarartade Ladies toilets.Nar pausen ar slut vilket trumpetas ut av fantasifullt tutande Horn.Da passar jag pa att fraga chaufforen :" No film, Possible?-This is Terror- Torture"Och sen kom andra - indier och forstarkte min begaran, och si- det forblev tyst!Sa smaningom en orolig somn. Vagen var tidvis mycket gropig, sa vi rullade runt som kaldolmar i var hytt. Ganska morbultade anlande vi till Ahmedabad, huvudstad i Gujarat och en mangmiljonstad.
Governmental bus to Bhuj

Fran Amdabad skall vi fortsatta ut pa en avlagsen halvo mot Indiska Oceanen, till Bhudj. Dar har jag varit forr och dit vill jag atervanda for dess sarpraglade kultur, med mycket intressanta textilier och nomadiserande stammar som fortfarande lever traditionellt liv, forstarkt med mobiltelefon.En resa pa tre timmar hade jag for mig, utan att ha tittat pa kartan. Vi fick hjalp att finna en rikshaforare, som forstod vart vi skulle och han fortalte att dar var inga privata busslinjer pa hela dagen, sa vi maste ta en Governmental bus. OK da i tre timmar skulle det val ga!Oj, Bussen till Bhuj skulle ga redan kl. 11, ingen tid for frukost, endast ett par bananer.Vi fann stallet varifran Bhujbussen skulle ga, En hel del folk vantade. Alla skyltar skrivna pa hindi el, tom. gujarati!Hur veta, hur forsta? Ja man fragar ngra pers. och alla engagerar sig... nu kommer bhujbussen! Alla flockas kring det skropliga fordonet. Barn kastas in genom oppna fonster, manniskor tar fram sina varsta sidor och kampar hansynslost for att fa plats. Vi grips forstas av hysterin och adrenalinet rinner till. och se, jag kommer pa, men M ar kvar utanfor, da tar hon i av alla krafter. Och det gar!Men plats att sitta finns inte. Folk later aven sma barn ockupera en plats, sa om vi fragar ratt bestamt om vi kan dela ett sate kan det ga. Pa en skinka far jag sa sitta i fem timmar, ta spjarn med fotterna och vila endast genom att byta stallning. Kroppsspanningen endast avbruten av kisspauser. Hungern ar installd och mattligt med vatten vagar jag dricka for att inte behova anvanda de allra varsta urinoarerna. Da far vi veta att vi ar framme i Bhuj kl. 9 om aftonen!Bussen kranger och skakar fram. Nu blir jag gratfardig , jag tyar inte langre. M har sen lange fatt en sittplats. Mannen pa mitt sate marker min uppgivenhet och flyttar ihop m. sin lille pojk och jag far nastan ett helt sate!!Vilken njutning!
Vad tusan gor jag i detta brakiga skraniga land?
Varfor skall vi o.h.t. aka till Bhuj? Trottheten tar ut sin ratt i missmod. Vi anlander till hotell Ganga Ram kl. 9.30 pa kvallen. Hungriga, trotta och mycket smutsiga efter en resa pa 27 timmar nonstop. Har finns den vanlige mr Jheti, har finns mat och har far vi dusch. Sen sover jag . Till nasta dag kl. 9., vaknar och finner Bhuj vara samma lugna avsides stalle, som jag minns det. Skomakaren sitter kvar i sitt gathorn, han lagar min vaska, och vi vandrar ut i bazargatans vimmel, oantastade av envisa forsaljare. Bhuj ar ett trevligt stalle!
Humorsvangningar fran Elsa

OM SAGOBROLLOP FOR BARN OCH ANDRA NYFIKNA

2007-11-21T04:10:00.000-08:00

TILL TOVE FREJ ARON OCH AGNES

Bollopsbestyr

CP skall gifta sig med sin efterlangtade flickvan, sin lifespartner, AnaPurna.CP som jag motte i Jaisalmer forra aret och som ar en av socialarbetarna i sjalvhjalpsprojektet for kvinnor.Monika och jag ar inbjudna tillsammans med en vid slakt och vankrets.Sa nu ar vi i Bikaner och invantar att bli hamtade till den forsta "programpunkten". Men M. har fatt svarartad huvudvark o andra symtom pa influensa el. ngn annan kraftfull sjuka, sa jag far aka ensam bakpa kusin Nemischs MC. Ratt in i den kaotiska eftermiddagstrafiken.Den vanliga mixen av langsamt skridande kor och svarmar av ilsket tutande MC-ar i livsfarliga manovrar, mopedrikshor, fotgangareoch kamelkarror. Later pittoreskt, men ar trottsamt i langden, i synnerhet som kunskapen om koldioxid- oset pa klotet oroar ett omtaligt sinne.
Arrangerade Aktenskap
CP och hans brud har varit lovade at varandra sedan de var barn. De ar av sama kast och bor i samma omrade.
Foraldrarna valjer vilka som skall gifta sig med varandra nar den tiden kommer.80 aktenskapav 100 i Indien ar bestamda av foraldrarna-arrangerade.Karleken uppstar nar de val ar gifta tror manga. Och det kanske ar sa?
Forberedelser
CP bor i den gamla staden innanfor murarna i Bikaner. Dar har hans familj atminstone tre hus byggda ihop.Nar jag kommer fram bjuds jag genasr in i CP:s del av huset.Dar bor hans mamma, pappa, syster och bror och kanske en mormor.I de andra husen finns mostrar, farbroder, farforaldrar och kusiner och deras barn. Nu vimlar det av slaktningar i alla rum och horn.Dar jag sitter pa CP:s sang, kommer den ena efter den andra och halsar, jag blir presenterad, och mycket betittad. Allt jag gor beskadas.Ett gang av pojkar 6-12 ar finns hela tiden stirrande pa denna grahariga "grandma".Mat bars in till mig enbart, pa en bricka.Det tycks vara sa som maten serveras till alla.

HennamalningNu kommer en kusin, en mycket vackert kladd kvinna med det som ar dagens viktigaste handelse.CP skall fa hander och fotter malade med henna. Hon anvander en strut med en fin pip som redskap och sa malar hon ett mycket fint och tatt monster pa CP:s hander.Det tar ung tva timmar. Sedan skall fotterna malas lika fint.Mina hander blir ocksa vackert bemalade av tva kvinnor en for var hand.Allt beskadas av nyfikna i alla aldrar.Jag far ocksa halsa pa hos bruden.Hon har sina tjejkompisar hos sig, hon sitter pa en kudde och de malar henne sa fint.Fnissar och malar. Alla ar sa forvantansfulla.

BrollopssangerNu hors sang utifran. Det ar manga kvinnor fran bade brudens och brudgummens slakt som sjunger hogt och rytmiskt traditionella brollopssanger.De kommer in i huset, slar sig ner pa golvet i ljusgarden mitt i huset och sjunger, sjunger.Vackra klader har de, saris i roda och oranga farger och mycket smycken- guld.Ett par aldre kvinnor bar syrenlila och ljusblatt, de ar ankor och far inte ha starka farger.De maste ocksa halla sig inom hemmet efter mannens dod.Forr i tider brande man ankan nar en man dog.Nu ar ankebranning forbjuden, men att inte fa rora sig fritt ar ju ocksa att bli berovad livet,som vi kan se det.Sangernas rytm lockar mig att dansa en liten dans.Pa kvallen blir det allman dans ute pa gatan, med hog musik, indisk popdunka- dunka- music. Da forvantar man sig nu att jag skall dansa igen! Visst nar flera gor det! Men de vill visst ha nat slags soloframtradande,och det gar bara inte att vara spontan i det laget.Och inte vill jag bli nat slags huvudperson!Svart att forklara for dem som talar en begransad engelska.Vanligheten och uppskattningen vet inga granser.Men det tar pa krafterna att vara betittad som en kandis oavbrutet.Det maste vara helvetiskt. Vid tolvtiden blir jag kord till hotellet.Somnar omedelbart. Men festen pagar hela natten.

Brollopsfesten

Vi blir hamtade klockan 10 pa kvallen och mots av en marklig procession, Det ar CP, som transporterad pa en traktordriven speciell vagn, ar pa vag till sin bruds hem. Forst kommer en hogtalarvagn,sedan en musikkar i roda fantasiuniformer, som ibland lyckas spela samma lat, for sakerhets skull forstarkt med inspelad musik.Det tycks ga ut pa att gora sa mycket olat som mojligt.Efter dem kommer hela brudgummens slakt och vanner kanske 100 pers. De ar omgivna av hoga kandelabrar med glodlampor, burna av ganska sma barn, som har detta som sitt jobb. Tungt ser det ut och langt vandrar foljet genom stadsdelens alla grander. Om man tittar noga langs gatan ser man sma rattor som kilar mellan husen och de oppna kloakerna. Har ar annars ovanligt rensopat och snyggt.CP i sin vagn kommer sist.Han sitterpa en bla sammetskudde, kladd som en maharadja, med rod guldtofsad turban, guldpuder pa pannan, en ljus atsittande drakt, parlhalsband i manga rader och en guldstjarna med sedlar som smyckar magen. Mycket allvarlig ar CP, Detta ar hans livs hogtid, det skall aldrig upprepas har han sagt.

Festlokalen utanfor brudens hus bestar av ung. Partytalt, fast av siden och med utsmyckningar. Man har spant upp ett tak over hela gatan i tva avdelningar, en for brollopsceremonin och en for maten.Bruden visar sig inte annu pa ett tag, men har ar ocksa en massa festsugna, glada manniskor.Hela huset ar illuminerat med lampor med hjartsymboler och sa guden Ganesha, som for med sig lycka och valstand.

Bruden. M och jag far dock komma in och halsa pa den sota bruden, som ar omgiven av alla sina kvinnliga slaktingar. Det gar inte att beskriva hennes praktfulla drakt. Ljust siden oversallat med parlor och sa har hon manga vackra guldsmycken,hon ar aven piercad i nasan,dar sitter liksom en nosring, ett vackert guldsmycke, en tunn paljettbestrodd sari bar hon over alltihop.Antligen far vi lamna ifran oss de presenter, som jag burit med mig fran Sverige, en sorts lampa/lykta fran vart svenska IKEA, som ar status har i Indien.For ovrigt verkar det inte forekomma nagra presenter.

Brud och brudgum far antligen motas. Han har statt utanfor hennes hus lange och val, hogtidligt vantande. Han har fatt valkomstsanger fran brudens kvinnoslaktingar, han har blivit valsignad av sin fars stallforetradare, manga rituella turer. Under tiden har vi passat pa att ga over till matavdelningen, och sittande pa golvet blivit serverade av den starka och goda brollopsmaten, det sota ater man forst i Indien.Atande och betittade av ett helt fotbollsjlag av oholjt stirrande yngre och aldre man och pojkar. Till slut borjar jag fotografera dem, och da grupperar de sig raskt sa att var och en skall synas mest!Pa ett podium har nu brud och brudgum motts och de har tagit emot varandra, nu sitter de pa varsin tronstol och skall ta emot allas hyllningar.Allt blir forevigat av sarskilda brollopsfotografer. Nu kallas M och jag fram for att vara de forsta att gratulera och bli platade staende bakom tronstolarna. Medan allt pagar finns en standigt malande indiskpopmusik i bakgrunden. Men se nu kliver Monika Lind Melander fram och sjunger en innerlig brollopssang fran Bohuslan och da tystnar musiken och aven det hogljudda sorlet och hennes rost bars ut over forsamlingen.odigt gjort av M och sakert uppskattat!

Flera ganger far vi hora vilken ara det ar att vi deltar i denna brollopsfest. man blir generad over sin enkla, runda farmorsuppenbarelse bland alla dessa vackert kladda prinsessliknande kvinnor.Men aktheten i uppskattningen gar inte att ta fel pa.Maste ocksa sagas att det starkaste som dricks pa hela denna fantastiska fest ar vatten. Dock finns inget Flaskvatten for oss, vara turistmagar tal ju inte det indiska vattnet.Det far bli Chai- te

Hemtransport.Kusinen som har ansvar for att transportera oss har nyss fatt sitt korkort, jag tror inte han skulle ha blivit godkand i uppkorningen i Sverige. Han kor pa guds forsyn, for ovrigt ar han advokat vid hovratten i Rajastahn, en riktig hojdare och coming man i Domstolsvasendet. Vid kl. ett ar vi tillbaka pa hotellet. Ett markligt minne for livet rikare.

Oj detta blev langt!Bilder kan inte akickas fran detta cyber stalle

Elsa, Farmor

WE ARE IN BIKANER FOR A WEDDING

2007-11-20T05:02:00.000-08:00

Paus fran Jaisalmer

Nu gor vi ett uppehall i broderandet och bananutlamnandet.

Kvinnorna har kommit igang att brodera, 10 kvinnor har gjort ett "traningsbroderi"+ ett som de skall fa betalt for.Flera ar riktigt fina och/eller skojiga.Bilder kommer! En del har ritat egna figurer och tillsammans med mina, har vi nu 8 st olika forlagor. Kulvinder, den duktiga socialarbetaren, som kanner kvinnorna och har arbetat med dem i flera ar haller det hela i ett fast grepp och hon har lart mig att gora "blueprint", alla vet sakert vad det ar, men jag har aldrig vetat hur men gor. Pa ett monsterpapper sticker man nalstickshal efter figurens former och sedan for man over monstret till tyget med hjalp av blatt pigment upplost i bensin.I gar skulle vi gora 20 nya broderilappar som de skulle brodera medan jag ar pa vift pa annat hall, brollop, bl.a.Lappar och garner skulle distribueras ach nagot paborjas innan jag skulle till bussen kl. 14.Pengar skulle de fa.Da befanns det att bensinen, som vi brukar ta fran projektets MC, var ute och akte pa odestamd tid.Och alltsa inga blueprints! Da far man raskt omdirigera sig och det blir nu Kulvinder som far formedla sanal mina intentioner som pengar. Det gar nog bra! Men hon och jag har lite olika uppfattningar om vad som ar fina broderier...."This is India"ar ett aterkommande uttryck som forsonar allt.

Bussresan

till Bikaner 150km fran Jais.tar ung. 6 timmar.Bitvis ar vagen mycket jamn, asfalterad och man sitter sa meditativt och glider fram genom det mycket enahanda okenlandskapet.En kamel som drar ett halmlass, nagra kor i malinriktad gang mot nagonting, ett vattenhal? Enstaka odlingar och ensliga hus.Vagen er jamn och bra dar militaren har sina baser, detta ar gransomrade mot Pakistan, gransen gar 90 km bort. Har upplever manniskor ett verkligt hot. De talar om "terrorister"som tar sig over gransen. Bada landerna har hog beredskap.Jamt.Plotsligt blir det skakig tvattbrada av vagen och man vaknar till av kraftiga skakningar.Bussen skakar och knakar.Militaromradet ar passerat!

Kidnappade av rikshaforare

Nar vi vitingar kommer fram till var destination mots vi av en hop taxtforare, sam alla vill fora oss till det basta hotellet.Da ar det bra att ha bokat i forvag. Har hade CP, den blivande brudgummen bokat rum pa sin kusins hotell, nen inte visste vi vad det hette. Nar alltsa en forslagen kille tog hand om oss och pastod att han kom fran CP, som jag i hastigheten hade namngivit, sa akte vi med honom. Efter en hel del akande pa okanda gator bad han att fa ringa till CP en gang till, Han hade inte en aning om vart vi skulle, men hade pastatt sig vara utsand av var van bara for att ev. fa chansen att guida oss nastan dag.Sa dar ar det hela tiden, manniskor blir oerhort pahittiga dor att fa ihop sitt levebrod., och turister far man lura! Tycka det. Vi skulle behova var egen skyddsgud bland Indiens 300-tal gudar och undergudar.Nu bor vi emellertid i kusinens hotell. Ett mycket rent och lyxigt dubbeldum for 625 Rupies = 155 kronor for tva.Detta ar hogsta standard vi kostat pa oss hittills, bortraknat Delhi, dar det p.g.a. hjarnslapp fran mig blev mycket dyrare.2000 Rs = 400 kr/2 pers.Ja men behover inte vara sa notoriskt sparsam har, men det gar av bara farten for en budgetmanska som jag, fast jag tranar pa att ta chansen att lyxa till det!

Brolloppet

maste fa sin egen blog, sa jag slutar nu, en kusin skall hamta mig till en forceremoni med hennamalning och dans. I morgon blir den verkliga kvallen.Da skall vi forhoppningsvis ocksa fa traffa bruden.

Ung 5 dagar varar festligheterna. Vi kommer att vara med om tva dagar.

Hejda fran Elsa

VATTEN-BRIST OCH SLOSERI

2007-11-18T06:48:00.000-08:00

RESOLUTA SVENSKA HUSMODRAR HEJDAR VATTENSLOSERIET I OKENSTADEN

Vi har suttit pa en takterrass ch atit middag och skadat ut over ett stort torg .Flera vattentankar dragna av kameler eller traktorer transporterar vatten till hotell och hushall.
Allt vatten kommer fran Indira Gandhi Canal, som tar sitt vatten fran en damm i en biflod till Ganges, Indiens heligaste flod.I dessa trakter ar regnmangden endast 160 mm/ar.Ett av jordens torraste omraden.I vattenbristens okentrakter kunde man tanka att det skulle finnas en viss eftertanke nar man anvander "heligt" vatten i vardagligt slosande bruk. Men icke! Sedan Jaisalmer fick sitt "tubewater"kanske 20 ar sedan byggs stan ut,befolkningen och turisterna mangdubblas och vatten flodar.
Pa hemvagen fran restaurangen ser vi flera vattenlackor, slangar som helt enkelt ar daligt lagade och lacker lika mycket vatten som de transporterar. Vara duktiga svenska sinnen forfasar sig. Och nar en slang fullstandigt pumpar ut vatten ingriper vi och lyckas hejda flodet genom att lagga en stor sten over slangarnas misspassade koppling.

Det svenska reaktionsmonstret fornekar sig inte.Varfor ar det sa svart att" just relax".
Visst fnissar vi at oss sjalva och var beskaftighet!Men Anda?!

Slut for i dag , och jag undrar om nagon laser dessa rader?Skriv i sa fall en kraka pa bloggen eller e-posten!
eLSA

2007-11-17T04:33:00.000-08:00

MONIKA OCH ELSA "MISSIONERAR"

Ida, har ser du din vackra mamma, ytterligare forskonad av bykvinnorna, som med mycket fniss och skratt malade henne. de tycker vi ar for bleka och for enkelt kladda.

Och har ar Elsa i full fard med att instruera nagra ivriga broderikvinnor.

Diskussion med kvinnornas gruppledare, Agri, som ar oense om betalningen, men som senare forstod hur det hela var upplagt: Forst ett traningsbroderi, sedan betalt till alla som deltar... sedan far vi se hur det gar.
Gigi ar forst med att bli fardig med sitt forstlingsverk.
I dag kom alla kvinnorna med varsitt mycket fint traningsbroderi.
Och jag borjar kanna mig lugn att denna ide ut i det bla kan fungera. I dag lamnade vi ut 10 nya blueprintade broderilappar och en av kvinnorna Outami skall rita flera designs. Hon har verkligen en naturlig fallenhet. Detta ar sa kul nu!
Nu gar jag ut i den varma natten och ater middag.
Elsa

KVINNORNA I BYN

2007-11-16T04:48:00.000-08:00

I dag var fjarde dagen i byn i utkanten av Jaisalmer.

Aterkomst

Roligt att komma tillbaka och kanna igen flera av de kvinnor jag motte forra aret.Atminstone ett par av dem har fatt en ny baby sedan dess.Bykvinnornas ledare ar en resolut kvinna vid namn Arga.Latt att komma ihag! Hon for deras talan med stor pondus. Hon ar allt lite avvaktande gentemot den har vita kvinnan som kommer har och pastar att da skall brodera tillsammans med henne! Det kan jag forsta. Byn har 150 hushall med cirka 600 invanare. Alla bor i enkla men mycket vackra ljusockra, nymalade lerhus.Boningshusen ar ung 15 m2. med flera mindre forradshus kring en gard. Har ar rensopat och allt skrap ligger precis utanfor byn. Getter tycks manga ha och fa mjolk ifran.

Forskolan

Pa en stensatt gard ar forskolan for de minsta barnen. Monika forsvinner genast dit. De 25 barnen sitter tillsammans pa en matta. Stilla sitter de. M. forstar att de inte far mer an t.ex en chapati att ata pa hela dagen, de orkar inte annat an att vara stilla och "snalla". Raskt beslutar hon sig for att kopa med en stock bananer att ge dem nar hon aterkommer nasta dag. Bananer delas ut,forandring marks genast, barnen borjar bli livliga och knuffas och rora pa sig lite. Sma griffel-tavlor ar deras enda laromedel. Dar far de skriva bokstaverna. "skolan" tycks ga ut pa att lara barnen vara tillsammans och att halla sig pa mattan.Den leds av en av de yngre kvinnorna,

som ar piggogd och initiativrik.For bade barn och kvinnor och getter ar Monikas besok en Handelse.Och sa aterkommer hon varje dag! Hon skaffar sig en sarskild bananleverantor och konner med sina efterlangtede gavor och sitt glada skratt. I dag har kvinnorna lart henne hur hon skall sminka sig! Sa nar jag konner lite senare moter jag en iktig goding, med svart kajal runt ogonen och nalade lappar och naglar!

Broderandet.

Jag har varit lite spand for hur detta skall ga!Kvinnorna har ju bara haft en kort grindkurs i traditionellt broderi, jag har sett deras lite krampaktiga nycket svettigt solkiga broderier fran den kursen och undrar vad jag givit mig in pa! Kulvinder, den kvinnliga socialarbetaren som tolkar och leder arbetet och "forhandlingarna" med dem ar overtygad att vi kommer att fa fyra, fem riktigt intresserade att delta. Men nu forst ar en stor flock kvinnor samlade pa garden dar vi skall vara.Om man kan tjana nagra rupies pa att vara med vill ingen missa chansen.Detta kan bli en balansgamg mellan deras enorma behov av kontanter och deras intresse och fallenhet for att brodera.Forsta dagen forklarar K. vad denna svenska damen vill. Namligen att tillsammans med dem gora en rad av vattenbarande kvinnofigurer. Kvinnor som gor det som kvinnor runtom i den fattiga varlden gor flera ganger om dagen, namligen att ga till brunnen for att hamta vatten.Detta skall ju, om det vill sig, bli en del av mitt utstallningsprojekt om Vatten och oken.

For att forsta hur de fungerar ber vi en kvinna komma med en kruka pa huvudet och jag och alla som vill anvander mina kritor for att rita av henne. Jag gor nat daligt, men ett par av de andras teckningar ar naiva och helt egna.Alla ar ritade framifran.

Sedan far alla prova att sy nagra enkla stygn och raskt blir det fler naivt sydda vattenbarerskor.

Foljande dag har jag med mig varsitt stycke med figurer uppritade som "blueprint",de skall sy konturerna och sa fortsatter vi nasta dag....

Det borjar kannas mojligt nar jag i dag har sett vad de har gjort sen i gar och nu ger jag dem en provkarta med stygn som de kan valja bland och fylla i figurerna. I valet av farger ar de som 5-aringar valjer rott+ gult+ blatt +gront. Alla starka farger samtidigt.Jag har kopt alla garner som ar tillgangliga, d.v.s.tunt acrylic garn och hederligt Anchor parlgarn. Nu far vi se i morgon!

Efter tva timmars sittande pa britsen dar i den starka solen ar jag svettigt slut. Kulvinder, som ar den som skall oversatta och halla allt i sin bestamda hand tycks inte lata sig bekomma.

Sen sova middg, skriva denhar bloggen och nu ga till en Tibetansk restaurang och ata middag.

Monika vantar...

Halsningar Elsa

Skriv garna nagra rader pa min e-post om du inte vill vara med i Bloggosfaren!Det ar kul att fa respons!Bilder kommer ibland nar jag finner bra internet!

elsaagelii@gmail.com

EN VANLIG DAG I JAISALMER

2007-11-12T00:29:00.001-08:00

...borjar med vandringen i morgonsvalkan till frukoststallet, i dag ar det ett nytt mera folkligt stalle.

Pa bazargatan harskar annu korna och tystnad. alldeles snart kommer ilskna tutningar fran ett,sen forra aret, mangdubblat antal MC:ar, och allehanda turistanrop: Wecome to my sop! Spelar ingen roll att man inte ar en turist som ar har for att shoppa,alla dras over samma kam och man kanner sig forminskad.Kanns som om det ar turisterna som skall radda Indiens smallbusiness och alla dess fattiga...

.
Utsikt fran frukostbordet, En koagare har just lagt ut lite kraftfoder till sina egna heliga kor.Grisarna far sig nagra sma smulor pa kopet.

Det har blir ett gristema, den har grisen soker mat under ett stand med blommor som anvands i olika religiosa ceremonier.Tagates ar det- marigold, den absolut vanligaste blomman i Indien. Dagen efter Diwali, ett litet kvartersaltare.

Nu har jag joxat lange nog och nastan lart mig att infora bilder.

Hej so long!

Elsa

JAISALMER DEN GYLLENE STADEN

2007-11-09T03:59:00.000-08:00

ETT GYLLENE SANDSLOTT I OKNEN

Byggt av ett jattebarn med hink och spade och mycket skicklighet i krusiduller.Spetsmonster utmejslade i sandsten.I dag har vi vandrat igenom Maharadjans palats, som har statt har sedan
1160-talet nanting.Haruppe stod Maharadjan och blickade ut over den vida THARoknen.
Sidenvagen till Kina och Indien gick har forbi.Har finns en urgammal kultur for att ta vara pa de fa vattendroppar som faller under Moonsoonperioden.Maharadjan, en av alla i raden saknade sjoar i sitt rike. Han begagnade sig av kunskp som fanns redan da om var det var mojligt att grava en damm som inte skulle slappa ifran sig sitt vatten.Pa de omraden i oknen dar ett lager gips en bit ner i marken hindrar vattnet fran att sjunka undan har man gravt stora dammar,sjoaroch byggt tempel och vattenpaviljonger dar for att livet behover vatten. 254 sjoar totalt.

Har ville jag satta in en fin bild, men detta internetstalle klarar inte sa avancerade saker.

. Thar oknen breder ut sig i gransomradet mellan Pakistan och Indien. Har mots man av stora militartransporter vid jarnvagsstationen. Det ar 12 mil till gransen.
(Detta blir en knakkig blog- valdigt dalig apparat!)
DIWALI den stora ljusfesten
Det ar andra dagen av Diwali den stora ljusfesten, motsvarigheten till var jul i betydelse. I gar stora fyrverkerier som vi beskadade fran terrassen pa vart Artist Hotel pa ett berg mittemot Fortet. Fyrverkerier foljs som alltid av sin mindre trevliga kusin, Smallarna.
Modiga mindre man och underskona princessor
Hela natten har stan- och hela Indien varit utsatt for ett fullstandigt bombardemang.Det ar mest den gryende manligheten, 12-14-ariga killar som astadkommer vasendet. Riktigt otackt ar det. Som Civil stryker man langs vaggarna och aktar sig.Gubbarna bara flinar nar de ser vad de modiga mindre mannen astadkommer.
Men detta ar ocksa den stora princessdagen. Flickor och kvinnor vandrar omkring som glittrande sagovasen i starka farger och haftiga fargkombinationer med mycket paljetter, guld och speglar.
Den helige i kiosken
Var frukost ater vi pa samma stalle som i gar och forra aret, mitt i stan precis nedanfor fortet.
Precis som da finns en liten ladliknande "kiosk"uppallad pa stenar, ung 1,5 m3
med en uppfalld lucka fram. Fran var utsiktspunkt ser vi en aldre man sitta dar i lotusstallning tdigt pa morgonen ganska lange. Vita klader, ser lite helig ut,Nu reser han sig och kommer ut han har gyllene skinande har., rattar till kladerna, tar pa sig skorna och tar med sig en liten svart trasa. Gar nagra steg,till den forsande rannstenen, vander ryggen mot gatan satter sig ner samlar ihop kladerna och ordnar sa att han skall komma at att kissa lite diskret ner i avloppsvattnet.Den svarta trasan har han lagt ifran sig pa samma stalle som i gar.Kissandet tar sin rundliga tid, till slut skakar han av, anvander trasan och reser sig upp, lattad och vardig.
Atervander till sitt sittande i Kiosken tvattar handerna med vatten och trasan och sist tar han ocksa att svep med trasan i ansiktet! Senare halvligger han i sin kur och laser The Times of India. Detta ar ett exempel pa hur det intimt ptivata utspelas infor allas blickar. Mnga manniskor och fa eller inga off.toaletter, Och absolut inte for kvinnor! Monika maste i sin nod be en polis om hjalp, sa hon blev medtagen till polisstationens toa. Kvinnor har inget sa skamligt som ett behovande underliv. Bild av den kissande helige mannen kommer nar tillfalle ges.
Slut for idag
Halsa alla!
Elsa

JODPHUR

2007-11-06T23:48:00.000-08:00

Har ar de flesta husen i gamla staden blamalade. Braminer, den hogsta kasten bodde har forr, blatt ar den heligaste fargen, alltsa malades husen bla.Nu bor heliga och oheliga sida vid sida eller pa varann , husen klattrar upp langs bergssidan mot fortet. Maharadjan , den unge, har gjort palatset tillgangligt och det ar verkligen besoksvart, man forstar vilken lyx manniskor kunde och kan leva i.

Pa gatan sitter en maharadjakusin och laser tidningen, han har den mest konstfullt virade turban jag sett!

Annars ar huvudintrycket av Jodphur att antalet MC-ar har fordubblats eller tripplats sen forra aret. Dubbelsidig trafik i tranga grander dar fotgangare som oftast ar kvinnor, barn och gamla far radda sig uppat vaggarna medan unga man framfor sina tutande och osande vehiklar.Trafikregler? finns inte.

Man blir fort trott av denna intensitet.I natt tar vi taget langre ut at vaster till Jaisalmer.

Har ar ett gatans gudapar forsta det den som kan!

(pa gatan ar de staende!Jag tranar!)

Och farden gar vidare...Elsa

Nu i den bla staden, Jodphur

2007-11-06T04:23:00.000-08:00

Detta, blir bakvant, Efter Old Delhis trangsel och osande kreativa kaos tog vi oss till The Red Fort,det stora palatsomrade, som byggdes av Shah Jahnah 1646 nanting dar var lugna harmoniska huskroppar och stora grasmattor och sfarisk musik som vandrade mellan husen, modern teknik i kombination med gammal kultur.Har kunde vi andas ut och samla kraft fore hemfarden med taxiriksha, som kan vara ganska oforutsagbar.Varje rikshaforare har sina egna ideer om vad han vill fa ut av dessa vasterlanningar som har valt att ge honom chansen till extrafortjanst! Mycket irriterande, de tycks tro att det enda vi vill ar shoppa och shoppa pa stallen dar han har kommission!

Har borjar denna blog, jag tranar pa fotoinforande

Men forst nagra rader fran Old Delhi,den aldsta och muslimska stadsdelen i Delhi.Dar vandrade vi i de tranga granderna, med allskons verksamheter: parl- och skrotgatan dar alla slags parlor saljs i parti och minut, samtidigt pagar en intensiv skrotsortering.Man knackar t.ex.sonder batterier och tar ur nan vardefull metall- sakert livsfarligt, under overinseende av en extra man i renare klader. Arbetarskydd? Husen staplar upp sig i klossliknande former med fantasifulla och 0overskadliga elektriska anordningar.Stor fantasifullhet ocksa nar det galler att forsorja sig. Det samsta ar tiggeriet. Men de flesta hittar pa nagot som att gora lyktor av en gammal burk med alfolie dartill,att ta frigolit fran forpackningar och formsaga och mala till dekorativa detaljer. Just nu forbereds den stora ljusfesten, Diwali, da familjerna mots i fem dagar och sma oljelampor tands langs husfasaderna. En fest som likt julen kraver mycket extra dekor.

Vid lunchtid fylls den tranga granden i bada riktningar av manniskor och fordon och aven transportasnor,som bar tegelsten till byggen men mest knattrande och tutande MC-ar.

Glada blev vi av att se hur skolskjutsar ordnas for skolbarnen. Det kan vara en Cykelriksha med en bukett pa fem dagisbarn i skolklader eller en sarskild sorts transportlada, som syns pa bilden.I den sitter nog 8 ungar! Men att det ar viktigt att barnen gar i skolan marks.

Ursakta, bilden skall vandas, jag tranar

Hejsvejs for i dag!Elsa

Tva dagar i Delhi

2007-11-02T02:39:00.000-07:00

Ja, nu ar vi har och svettas runt i denna myllrande smoggiga avslappnat vanliga stad.
Det ar Monika Lind och jag ,valdigt trevligt att ha sallskap denna gang.
Lite enklare att bli av med alla uppvaktande kavaljerer som genast spanar in tva nykomna damer i sina basta ar.
Nar man nufortiden forstar att uppvaktningen inte beror pa ens fortjusande uppenbarelse utan helt pa forhoppningen om ens naivitet och svarighet att avvisa vanlighet ar det enbart pafrestande! Vi ar vana att besvara vanlighet med detsamma, men da blir man aldrig av med sin ovalkomne foljeslagare! Ja, ja, dom maste ju ocksa forsorja sig!
Nar vi kom till flygplatsutgangen och passerade alla namnskyltar for att finna var bestallda pickup fran hostellet
Fanns det ingen dar. Mittinatten och inte veta adressen! Lite svettigt, men The governmental serviceman hjalpte oss med en halften sa billig taxi samt bokade ett hotellrum. Vi blev genast vanligt stamda mot det Indiska systemet!
De har tva dagarna ar jag mest trott,trott,gar som i en dimma. Utanfor hotellfonstret en jattestor gard med kladstreck, som fylls och toms hela tiden, detta ar ett tvatteri dar all hotelltvatt fran omradet tvattas FOR HAND
Mera foljer...
halsar elsa

Kolla min reseblogg!

2007-10-28T02:14:00.000-07:00

Maharadjans vattenträdgård i Jaisalmer. Nu åker jag dit-Igen!

När bara tusen saker är gjorda och Passet har kommit från Indiska Ambassaden, så lättar vi från Landvetter på onsdag kl. 8.50
Följ med på resan!

Tjingeling!