Dagslaget:Dimma idag efter gardagens regn.Rejalt kallt.
Ett besok i en by nagra mil ut i oknen
Har bor ung 3000 manniskor i 250 gardar,som hyser vardera en storfamilj. Mannens foraldrar+ en eller tva vuxna familjer, med 2-3-4-5 barn.Det ar den unga bruden som flyttar till mannens familj, och som yngsta frun blir hon allas passopp.Svarmodern ar den som harskar i huset. Det kommer an pa henne om sonhustrun far ett dragligt liv.Hon kan t.o.m. bestamma om den unga familjen skall ha flera barn! Man onskar sig vanligtvis 2 pojkar, sa da far man forsoka flera ganger om det bara blir flickor. Familjen kan bli stor, den unga mamman kan bli sliten och onska att fa sterilisera sig, men dar ar det svarmodern som beslutar. Detta ar det vanliga monstret i oknens byar. Dessutom ar det en utbredd uppfattning att mannens uppgift ar att "fostra" sin fru Han far alltsa sla henne.
WE CAN stop violence against women
Detta ar en rorelse som finns over hela Indien. Till "the office" kom en dag en otroligt viril, bullrig och humoristisk man med stora vita mustascher och en haftig orange turban. Han kom fran en workshop, som han hade lett om mans vald mot kvinnor!Han arbetar som inspirator inom rorelsen WE CAN, och det ar pga av motet med honom som vi akte ut till hans by, Keeta.En sa kraftfull man som arbetar med mans vald mot kvinnor maste ju besokas! Dessutom var han formedlare av broderiarbete till kvinnor ute i byarna. Detta maste skarskadas.
Jag hade hoppats kunna skicka nagra bilder pa denne underbare man och fran hans by, men bilderna maste bearbetas i Photoshop, och det har man inte har.
Hursom helst, Hela byn ar en "model village". Har slar inga man sina kvinnor, det ser Am Singh, som ocksa ar byordforande,till. Genast vi kom samlades forstas en hop man i hans hus tillsammans med barn, mest pojkar. Jag kan ju inbilla mig, men jag tyckte det fanns nat milt i uttrycket i mannens plural ansikten, nar de bekraftade att de ar dessa ovanliga man.Sarskilt en ung man som var nygift sedan ett par veckor.Am Singh bullrade och skrattade och drog ihop sina buskiga ogonbryn. Det var en klart avspand och skojfrisk stamning i det lilla rummet dar vi satt pa vara mattor och blev serverade chai av sonen till Am.
Nu kommer broderierna fram tillsammans med Am Singhs Certifikat fran en tre-dagars kurs inom broderikonsten. Han har lart sig sa han vet vad som ar bra broderier. och hur de skall saljas. Men nu maste jag opponera mig! Detta ar de dar varsta, forenklade, simpla, broderade kuddstycken pa billigt tyg, med stora stygn i konstsilke, allt ar vitt eller var vitt, men ar nu talligt och solkigt. Allt skall sedan fargas och saljas till nagon broderigrossist for att exporteras.
Det ar sa det gar nar traditionen kommersialiseras och forvanskas for att bli lonsam.Am Singh gor sakert detta for att kvinnorna i byn skall kunna tjana ihop lite pengar, Kulvinder sager att han betalar kvinnorna mer an andra, de far 30-40 Rupies for ett kuddstycke, som anda tar en dag att brodera dela med 5 sa far du kronor.Nar vi besoker kvinnor och flickor i deras kokshus, sager en ung klipsk tjej att det vore roligt med nagra nya designs och att fa lara sig flera stygn.Jag gar forstas igang med att fundera pa vad de skulle gora i stallet.
Hela byn ar ett enda konsthantverk.
Husen grupperade kring varsin gard ar helt gjorda av det fortraffliga byggnadsmaterialet, kodynga och sand.Aven gardsplanen ar slat och jamn kodynga. Fargen ar naturligt ljusbrun. Bade hus och avskarmande murar har en mjukt rundad form. Taken ar av tjockt lager kraftigt gras, som halls fast av tvinnade rep av nagomn vaxtfiber. repen ar lagda i ett vackert rutmonster. Fonster finns inte utan i de rundade ljusinslappen sitter nagra vackert slipade pinnar. Utanfor en gard star en man och knapar med snoren,han gor ett kraftigt, starkt betsel till sin kamel.Snorena har hans fru tvinnat. Mannen har en illrosa turban och knotiga skickliga fingrar. Hans fru visar sig vara en konstnar med allt hon tar sig for. Hyllorna for husgerad ar skulpterade och smyckade pa det mest fantasifulla satt med sma speglar och galler av pinnar. Hela garden med husen paminner om de sno-bostader vi gjorde nar det en gang i Sverige var sno pa vintrarna.I ett hus star ett spannande arrangemang och kokar, Vi gissar ratt- det ar en hembranningsapparat.Fran det huset forflyttas vi raskt! Frun, som har en lugn och harmonisk utstralning visar ocksa den brits som ar sang i alla hem om man inte sover pa mattor pa golvet.
Fyra svarvade ben i hornen av en traram.Dari har hon gjort diagonala flatningar med starka rep at ena hallet och mattrasor i ett kypertmonster at andra hallet.Jag har en bra bild , men far visa den sen, vid tillfalle. Kring porten har hon malat ett enkelt monster med vit farg, som jag forstas vill fa med mig,men hela tiden vill alla barn komma med pa bilderna, sa jag far samla dem i en stor gruppbild i den porten.
Bade flickor och pojkar gar i skolan i denna by
som pa det hela taget tycks leva ett battre liv an den by vi har besokt inne i Jaisalmer.
Bada byarnas invanare kom flyende fran Pakistan efter kriget 1971. Denna by ar alltsa uppbyggd sedan dess. Manniskorna ager sin mark, det ar ett viktigt faktum, det gor att de kan ha kor, 1000 st och ett otal getter och far. Har finns en stor damm med vatten for dluren och har finns en pump som pumpar upp grindvatten, som ar SOTT har. Men de far vara noga med att inte ta ut for mycket vatten.Om byn Bilao Ki Basti, dar kvinnorna broderar med mig, skall jag beratta en annan gang.
Hej tills nasta gang!
Elsa
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Intressant, på många sätt. Hoppas verkligen få se bilder sen! Hoppas allt väl!
Skicka en kommentar