MAHATMA GANDHIS SANDALER

Till Sabarmati Ashram
kommer vi tidigt om morgonen. Forst ater vi frukost i ashramets guest-house, sedan stiger vi in i ett lugn och en tystnad, sa mycket patagligare efter storstadens larmande trafik.
En man spolar det vidstrackta stenlagda golvet som skuggas av hoga trad.Det ar ett ganska stort omrade,vars ostra grans ar den breda floden Sabarmati.Dar ar en museidel med bibliotek och en del som var det ursprungliga ashram.Vi dras genast mot floden, mot oster. Dar pa en sandplan star en man i stilla kontemplation, sandalerna har han tagit av sig, sa som man gor har i Indien nar man betrader heliga platser. Detta ar en starkt laddad plats, under det neemtrad som var stort redan da. Har borjade Gandhi och hans medarbetare dagen i meditation, vanda mot oster, soluppgangen och floden.Har avslutedes ocksa dagarna med meditation och samling kring dagens handelser. Vi gor som man gjorde da och kanner oss styrkta av en stark narvaro. Det ar andaktigt att vara pa den mark dar Gandhi levde mellan 1917- 1930.For mig har Mahatma Gandhi varit en viktig person i historien, men jag har inte verkligen gjort klart for mig hur mycket han betydde och vilken verkan han hade pa sin samtid och fortfarande har.
Det ursprungliga ashram. Har ar det enkla och vackra hus dar han bodde tillsammans med sin hustru. Det har verandor vanda at tva hall och dorrar oppna till alla rum, allt byggt kring en liten tradgard. I koket, som knappt skulle kunna kallas kok med vara begrepp, finns en del enkla redskap i ett glasat skap. Dar ar ocksa Gandhis typiska glasogon, hans vandringsstav och ett par sandaler, som han f.o. tillverkade sjalv.D et ar ju nagot magiskt att se vardagsting som han anvant dagligen.Det kravs inte mycket fantasi for att kanna narvaron. Gandhis eget rum,dar han arbetade och tog mot medarbetare och manga av tidens viktiga personer, sittande pa en madrass pa golvet med en skrivpulpet framfor sig. Har fanns ocksa den spinnrock som blev en sa viktig symbol for hans tankande om Indiens utveckling. Han spann eller utforde annat hantverk, sasom att tillverka sandaler, i flera timmar varje dag. En grundtanke i hans filosofi var att alla manniskor skall utfora nagon slags praktisk syssla for att vara berattigade till foda och nodtorft. Och en stor sak med honom var ju att han stravade efter att leva som han larde.Kring den stora sandplanen finns aven den hantverksskola, dar unga fick lara att spinna, vava och andra hantverk. Han menade att hantverket borde aterta sin viktiga position och ge manga manniskor arbete och sjalvforverkligande, i stallet for att som Indien tvingades att gora importera idustritillverkade textilier fran England.
Engelsmannen tvingade ju Indien att salja bomull till engelska industrier som tillverkade tyg, som sedan atersaldes till Indien. Hantverket var alltsa en viktig del av frigorelsen fran "the brittish".
Har finns ocksa nagra fler bostadshus for kollektivets medarbetare, som snart blev omkring hundra personer.
Museet En mycket vacker byggnad med oppna hallar, som genostrommas av luft, som svalkar besokarna, som sa smaningom blir allt fler, manga av dem ar indier oh forstas manga turister.
I stora collage av bilder, brev och andra dokument far man en aning om hur livet levdes har och vilka fragor som blev viktiga. I biblioteket kan man t.o.m. se ett brev till Hitler dar Gandhi ber honom sluta kriget.En larare av de oberorbaras kast bjods in att leva i ashramet tillsammans med sin familj. Da ville inte hans hustru och svagerska ata vid samma bord som de. Med oberorbara kan hogre kaster o.h.t. inte ha nagon beroring, de far inte ens anvanda samma vagar som ovriga i samhallet. Detta forsokte Gandhi bekampa, men kastvasendet lyckades han inte ra pa.De protstrande kvinnorna fick valja antingen acceptera eller flytta. Efter en del turer accepterade de.
Den stora saltmarschen, blev ett startskott till den slutliga frigorelsen fran England. Med 79 medlemmar av kollektivet vandrade Gandhi manga mil fran Sabarmati langs kusten till en ort,Dandi, soderut dar man utvinner salt ur oceanen. I protest mot Engelsmannens monopol pa att salja salt till Indien gjordes denna marsch for att visa civil olydnad och visa det orattfardiga i att Indien inte FICK anvanda sitt eget salt.Miljontals manniskor foljde denna marsch.

Hela Gandhis liv dokumenteras har, i bilder och olika dokument. Det ar en gripande redovisning och jag forstar nagot av den mannens storhet.Vad som berors ganska lite ar hans familjesituation. Han hade sex barn med sin hustru Kasturba, men dem ser man inget av i redogorelsen. Man forstar dock att Kasturba var viktig i arbetet och att hon pa ett stillsamt satt stallde besvarliga fragor, som Gandhi blev tvungen att ta stallning till.Han forstod genom henne nagot av kinnors situation i en manlig varld. Och det ar ju inte daligt om man tanker pa att detta ar Indien pa 20-30-tal.
Pappersbruk och mekanisk verkstad startades da och ar annu verksamt, I mek.verkstan tillverkas smaskaliga spinningsmaskiner fortfarande och pappersbrukets hela process kan man folja. I narheten finns s.k. Kadhishops, med textilier tillverkade i smaskalighet och kooperation enl Gandhis ideerDessa finns pa manga platser i Indien., som ett uttryck for tilltron till smaskalighet och kooperation.Koftor stickas t.ex. av handspunnet garn och allt har en sarskild stil, som allt blir lite trakig och farglos for vara ogon. Har skulle behovas ny design, for att produkterna skall bli lockande.
Spinnrocken blev ju en sa viktig symbol for Indiens sjalvstandighet att spinnhjulet ar mittpunkten i Indiens flagga, papekar Monika, som har ogonen med sig.
En heldag ute pa Gandhi Ashram blev viktig anledning att besoka Ahmedabad. Vi blev starkt berorda och inspirerade och jag lovar mig sjalv att battre satta mig i i Gandhis stora viktiga tankar, han ar inte bara en historisk person, utan hans tankar ar sannerligen giltiga aven i var tid.
Detta blev langt och osorterat, det ar svart att gora samanfattningar, nar man blivit starkt gripen.
Slut nu
Elsa