TILL TOVE FREJ ARON OCH AGNES
Bollopsbestyr
CP skall gifta sig med sin efterlangtade flickvan, sin lifespartner, AnaPurna.CP som jag motte i Jaisalmer forra aret och som ar en av socialarbetarna i sjalvhjalpsprojektet for kvinnor.Monika och jag ar inbjudna tillsammans med en vid slakt och vankrets.Sa nu ar vi i Bikaner och invantar att bli hamtade till den forsta "programpunkten". Men M. har fatt svarartad huvudvark o andra symtom pa influensa el. ngn annan kraftfull sjuka, sa jag far aka ensam bakpa kusin Nemischs MC. Ratt in i den kaotiska eftermiddagstrafiken.Den vanliga mixen av langsamt skridande kor och svarmar av ilsket tutande MC-ar i livsfarliga manovrar, mopedrikshor, fotgangareoch kamelkarror. Later pittoreskt, men ar trottsamt i langden, i synnerhet som kunskapen om koldioxid- oset pa klotet oroar ett omtaligt sinne.
Arrangerade Aktenskap
CP och hans brud har varit lovade at varandra sedan de var barn. De ar av sama kast och bor i samma omrade.
Foraldrarna valjer vilka som skall gifta sig med varandra nar den tiden kommer.80 aktenskapav 100 i Indien ar bestamda av foraldrarna-arrangerade.Karleken uppstar nar de val ar gifta tror manga. Och det kanske ar sa?
Forberedelser
CP bor i den gamla staden innanfor murarna i Bikaner. Dar har hans familj atminstone tre hus byggda ihop.Nar jag kommer fram bjuds jag genasr in i CP:s del av huset.Dar bor hans mamma, pappa, syster och bror och kanske en mormor.I de andra husen finns mostrar, farbroder, farforaldrar och kusiner och deras barn. Nu vimlar det av slaktningar i alla rum och horn.Dar jag sitter pa CP:s sang, kommer den ena efter den andra och halsar, jag blir presenterad, och mycket betittad. Allt jag gor beskadas.Ett gang av pojkar 6-12 ar finns hela tiden stirrande pa denna grahariga "grandma".Mat bars in till mig enbart, pa en bricka.Det tycks vara sa som maten serveras till alla.
HennamalningNu kommer en kusin, en mycket vackert kladd kvinna med det som ar dagens viktigaste handelse.CP skall fa hander och fotter malade med henna. Hon anvander en strut med en fin pip som redskap och sa malar hon ett mycket fint och tatt monster pa CP:s hander.Det tar ung tva timmar. Sedan skall fotterna malas lika fint.Mina hander blir ocksa vackert bemalade av tva kvinnor en for var hand.Allt beskadas av nyfikna i alla aldrar.Jag far ocksa halsa pa hos bruden.Hon har sina tjejkompisar hos sig, hon sitter pa en kudde och de malar henne sa fint.Fnissar och malar. Alla ar sa forvantansfulla.
BrollopssangerNu hors sang utifran. Det ar manga kvinnor fran bade brudens och brudgummens slakt som sjunger hogt och rytmiskt traditionella brollopssanger.De kommer in i huset, slar sig ner pa golvet i ljusgarden mitt i huset och sjunger, sjunger.Vackra klader har de, saris i roda och oranga farger och mycket smycken- guld.Ett par aldre kvinnor bar syrenlila och ljusblatt, de ar ankor och far inte ha starka farger.De maste ocksa halla sig inom hemmet efter mannens dod.Forr i tider brande man ankan nar en man dog.Nu ar ankebranning forbjuden, men att inte fa rora sig fritt ar ju ocksa att bli berovad livet,som vi kan se det.Sangernas rytm lockar mig att dansa en liten dans.Pa kvallen blir det allman dans ute pa gatan, med hog musik, indisk popdunka- dunka- music. Da forvantar man sig nu att jag skall dansa igen! Visst nar flera gor det! Men de vill visst ha nat slags soloframtradande,och det gar bara inte att vara spontan i det laget.Och inte vill jag bli nat slags huvudperson!Svart att forklara for dem som talar en begransad engelska.Vanligheten och uppskattningen vet inga granser.Men det tar pa krafterna att vara betittad som en kandis oavbrutet.Det maste vara helvetiskt. Vid tolvtiden blir jag kord till hotellet.Somnar omedelbart. Men festen pagar hela natten.
Brollopsfesten
Vi blir hamtade klockan 10 pa kvallen och mots av en marklig procession, Det ar CP, som transporterad pa en traktordriven speciell vagn, ar pa vag till sin bruds hem. Forst kommer en hogtalarvagn,sedan en musikkar i roda fantasiuniformer, som ibland lyckas spela samma lat, for sakerhets skull forstarkt med inspelad musik.Det tycks ga ut pa att gora sa mycket olat som mojligt.Efter dem kommer hela brudgummens slakt och vanner kanske 100 pers. De ar omgivna av hoga kandelabrar med glodlampor, burna av ganska sma barn, som har detta som sitt jobb. Tungt ser det ut och langt vandrar foljet genom stadsdelens alla grander. Om man tittar noga langs gatan ser man sma rattor som kilar mellan husen och de oppna kloakerna. Har ar annars ovanligt rensopat och snyggt.CP i sin vagn kommer sist.Han sitterpa en bla sammetskudde, kladd som en maharadja, med rod guldtofsad turban, guldpuder pa pannan, en ljus atsittande drakt, parlhalsband i manga rader och en guldstjarna med sedlar som smyckar magen. Mycket allvarlig ar CP, Detta ar hans livs hogtid, det skall aldrig upprepas har han sagt.
Festlokalen utanfor brudens hus bestar av ung. Partytalt, fast av siden och med utsmyckningar. Man har spant upp ett tak over hela gatan i tva avdelningar, en for brollopsceremonin och en for maten.Bruden visar sig inte annu pa ett tag, men har ar ocksa en massa festsugna, glada manniskor.Hela huset ar illuminerat med lampor med hjartsymboler och sa guden Ganesha, som for med sig lycka och valstand.
Bruden. M och jag far dock komma in och halsa pa den sota bruden, som ar omgiven av alla sina kvinnliga slaktingar. Det gar inte att beskriva hennes praktfulla drakt. Ljust siden oversallat med parlor och sa har hon manga vackra guldsmycken,hon ar aven piercad i nasan,dar sitter liksom en nosring, ett vackert guldsmycke, en tunn paljettbestrodd sari bar hon over alltihop.Antligen far vi lamna ifran oss de presenter, som jag burit med mig fran Sverige, en sorts lampa/lykta fran vart svenska IKEA, som ar status har i Indien.For ovrigt verkar det inte forekomma nagra presenter.
Brud och brudgum far antligen motas. Han har statt utanfor hennes hus lange och val, hogtidligt vantande. Han har fatt valkomstsanger fran brudens kvinnoslaktingar, han har blivit valsignad av sin fars stallforetradare, manga rituella turer. Under tiden har vi passat pa att ga over till matavdelningen, och sittande pa golvet blivit serverade av den starka och goda brollopsmaten, det sota ater man forst i Indien.Atande och betittade av ett helt fotbollsjlag av oholjt stirrande yngre och aldre man och pojkar. Till slut borjar jag fotografera dem, och da grupperar de sig raskt sa att var och en skall synas mest!Pa ett podium har nu brud och brudgum motts och de har tagit emot varandra, nu sitter de pa varsin tronstol och skall ta emot allas hyllningar.Allt blir forevigat av sarskilda brollopsfotografer. Nu kallas M och jag fram for att vara de forsta att gratulera och bli platade staende bakom tronstolarna. Medan allt pagar finns en standigt malande indiskpopmusik i bakgrunden. Men se nu kliver Monika Lind Melander fram och sjunger en innerlig brollopssang fran Bohuslan och da tystnar musiken och aven det hogljudda sorlet och hennes rost bars ut over forsamlingen.odigt gjort av M och sakert uppskattat!
Flera ganger far vi hora vilken ara det ar att vi deltar i denna brollopsfest. man blir generad over sin enkla, runda farmorsuppenbarelse bland alla dessa vackert kladda prinsessliknande kvinnor.Men aktheten i uppskattningen gar inte att ta fel pa.Maste ocksa sagas att det starkaste som dricks pa hela denna fantastiska fest ar vatten. Dock finns inget Flaskvatten for oss, vara turistmagar tal ju inte det indiska vattnet.Det far bli Chai- te
Hemtransport.Kusinen som har ansvar for att transportera oss har nyss fatt sitt korkort, jag tror inte han skulle ha blivit godkand i uppkorningen i Sverige. Han kor pa guds forsyn, for ovrigt ar han advokat vid hovratten i Rajastahn, en riktig hojdare och coming man i Domstolsvasendet. Vid kl. ett ar vi tillbaka pa hotellet. Ett markligt minne for livet rikare.
Oj detta blev langt!Bilder kan inte akickas fran detta cyber stalle
Elsa, Farmor
2 kommentarer:
Hej!
Tusen tack för en fantastisk stund. Du skriver filmatiskt. Lusten att resa växer sej stor.
Jag har aldrig varit med på något indiskt bröllop, men blivit stående och glo förhäxat på förbipasserande festtåg, likt det du beskriver. Hoppas du får laddat in bilderna snart!
Hälsningar Anna
Kära Elsa! Vilken underbar bröllopsskildring. Lustigt nog påminner den mig om en begravning som vi var med om Indien. Den var lika teatralisk och färgstark och GLAD! Men det handlade om en mycket gammal kvinna. Jag tror inte att alla begravningar kan var så glada. Denna utsmyckning av tillvarons händelser - är det inte som broderi? Jag kan se för mig det ljuvliga bröllopsbroderi som du kanske kommer att göra sen nån gång när du sitter i lugn och ro hemma i Täcklebo och plockar fram dina minnen medan brasan brinner och katten spinner.
Det där med de läckande vattenledningarna är ju verkligen allvarligt. Jag känner genast mitt beskäftiga ingripar-jag mana till upplysning av alla de biståndsprojektörer som sprider sofistikerad teknik runt om i världen.
Nu är snart en göteborgsvecka avverkad och nästa vecka Skärkäll! Härligt!
Skicka en kommentar