NYTT ÅR 2008

NY MORGON

NYA GAMLA VÄGAR

NYTT ÅR PÅ JORDEN



Här slutar min reseblog på en nutida landsväg mellan Jaipur och New Delhi
Tack till alla som har följt mig på resan!
Jag kommer att fortsätta att skriva blog om arbetet med water in desert
Det blir på engelska och bloggen kommer att byta namn till
www.waterindesert.blogspot.com

I will continue to write about the work with the project
Water in Desert perhaps not so often and hopefully in English, to let new friends in India and other places know what is going on.
I welcome your ideas and opinions, either as comments in the blog or direct to my
e-mail address: elsaagelii@gmail.com

NEW MORNING
NEW OLD ROADS
NEW YEAR ON EARTH

All the best to all of you
Elsa

www.waterindesert.blogspot.com




click on the picture to view the whole morningscenery

AVSKED OCH MILITART UPPVAKNANDE

Ett langt farval
Kvallen fore avresan blir det en "Picnic" med hela kontoret, har N-D sagt. Det blev en flytande tillstallning som bor fa sin egen berattelse. M. och jag forstar ingenting av hur det gar till och nar det hela borjar eller slutar, om vi verkligen ar inbjudna eller om vi skall ses "tomorrow".Sa vi bestammer oss for att ga till office och se vad det blir.Vi tror pa nan mat. sa vi ar hungriga klockan ar ung 8 pa kvallen. Men ingen antydan till mat. kl. blir 10 da borjar det likna nat.men som sagt det far bli sin egen historia.En viktig anledning till att ses forutom avsked ar att M och jag har oppnat varsitt "joint-bank- account", for att kunna sanda de pengar som vi far in i olika sammanhang. Monikas heter "Fruit to the Children".Mitt konto,"Plantation" bestar av de tradplanteringspengar som ar kvar fran min insamling.en tradplantering ar planerad utanfor byn Dav, som vi besokte. Mer om den senare.Pa bilden syns forutom M och mig N-D och Kulvinder.

Indiskt avsked

Det ar dags for tillbakaresa till Delhi och den 30 dec. till Sverige.

N-D var van, the "boss" fran "the Office",som ar langt ifran bossy, men nar han satter sig bakom sitt skrivbord pa direktorsstolen ar han och talar han som en boss.Det vet alla och da blir det "formella" moten. N-D har lovat att hamta oss kl. 15 Swedish time =prick pa klockslaget.Indian time ar nagot mycket flytande, och taget skall ga kl. 16.00

N-D kommer punktligt kor oss till stationen och kor sedan ivag , han skall hamta "nagot."

Kulvinder med sin lille son har kommit och en av hennes systrar, med baby. Systern vill fa bli fotograferad tillsammans med oss som de andra systrarna har blivit.

En kvart fore avgang kommerN-D tillbaka med atta av kvinnorna fran byn! Som blommor kommer de dar, i sina lysande saris pa den graa stationen.Vilken overraskning! Tararna tranger pa. En av de aldre kvinnorna, som helt oindiskt alltid ger en stor varm kram nar jag kommer, hon som antagligen inte ar aldre an jag, ar med och sa svarmor till Shanti.Sen ar det de tragnaste brodoserna.Detta ar en ide fran dem sjalva far vi veta.Hogtidliga och rorda star vi alla dar.Sa manga kanslor strommar fram och tillbaka.Sa mycket karlek och varme ar svart att hantera.De har givit oss sa mycket med sin direkthet, sitt omedelbara accepterande.

Och vi blir behangda med blommo

Hur kanner man sig i det laget?Som en KUNGLIGHET! och valdigt GLAD,LYCKLIG och SORGSEN. Jag kommer tillbaka nasta ar! Att man inte kan tala Hindi!Det blir kramar och tarar och upp pa taget, dar manga har foljt uppvaktningen, En kvinna pa taget blev sa rord att hon borjade grata.

Och N-D som inte ar sen att utnyttja en situation har kallat dit en pressfotograf!!Sa blir det skrivet ytterlegare nagot i en av Rajastahns storre tidningar. det starker socialarbetarnas position, infor anslagsgivande myndigheter.

Och taget borjar nastan rulla

Indiens stolta krigsmakt

Ett helt kompani soldater fyller upp alla utrymmen pa taget. det kanns att vi ar nara gransen till Pakistan.De flesta militarer ar Sikher. I alla fall alla de vi ser pa taget.Sikher ar den militara kasten sedan urminnes tid,stolta vackra och sjalvmedvetna ses de overallt med sina karaktaristiska turbaner.

Efter en bistert kall natt vi lyckades inte fa nagon biljett till Air-conditionvagnar, som bade ar varmare och bekvamare och trakigare for dar aker de som har battre rad,vaknar jag till av att soldaterna har borjat gora sig fardiga for avstigning.Det ar fascinerande att folja deras omsorgsfulla toalettbestyr, sa jag blir klarvaken kl. 5 pa morgonen. Jag stirrar pa dem som indier brukar stirra pa oss.

Sikhiska man klipper aldrig sitt har. Nu pa morronen tar de forst av sig nattmossan som kan vara svart eller randig och se skojig ut.Sedan samlas haret till en tofs, som snurras hart och sedan laggs bakifran och framat, dar gor man en snurra som en kanelbulle. Den bullen doljs av en liten saffransgul kalott, nu i militarernas fall.Sedan kommer en tunn innanduk over haret och sist den strama turbanen, det saffransgula skall titta fram som ett band. Min narmaste soldat satt med spegeln i hand en kvart, helt absorberad av att fa till turbanen sa perfekt som mojligt, inga harstran synliga.Sedan tog han sin tub med vax av ngt slag och smorde omsorgsfullt in ogonbryn, mustasch och skagg, formade skagget till en bestamd kant runt hakan och en uppatboj pa mustascherna.Sist satte han pa sig en "sjal' under hakan som skulle halla skagget i form, den knots uppepa skallen.Dessforinnan hade han noga borstat tanderna.

Allra sist kom skoborsten och skosmorjan fram och skorna fick sig en omgang, atminstone framdelen, som han sag.Denna procedur foljdes av alla dessa man ur den indiska militarmakten. Glomde saga att i gar kvall, nar de gick till sangs, sag jag att deras fotter var anmarkningsvart rena.Jag tittade och njot av vackra pojkar och roliga beteenden i en timme.Sedan debarkerade de taget.

Och sa har sag de ut.

Kan en arme av sa sjalvmedvetna valhallna , koketta soldater strida overhuvudtaget, eller kanske skrammer de fienden pa flykten med sin perfektionism?Kul att titta pa var det, jag glomde att jag fros.

.

Har sitter jag nu i Delhi pa ett snabbt Internetstalle i den otroligt livliga stadsdelen Pahar Ganj

och kanner nu att kraften borjar dala, tillbaka till hotellet.

Hejsvejs fran

Elsa

JUL JORDEN RUNT

Och det fanns inte rum for dem i harbarget
Sa Maria fodde barnet ett stall lindade och lade det i en krubba

Fortfarande finns inte rum for alla i harbarget.
Har hade jag tankt mig en speciell bild, men den har mystiskt forsvunnit i CD- pressningen.
Sa det blir till att anvanda fantasin! Tank: Mork natt,utanfor en jarnvagsstation, en palm upplyst av hundratals sma lampor, som en riktig julpalm!Pa kalla marken,invirad i en filt, ligger inte en utan kanske 50 manniskor. Jarnvagsstationerna tycks vara tillatna platser for de manniskor, som inte far plats i det Indiska Undret.

En tidlos by i ett tidlost landskap.Sa har kunde det ha sett ut aven pa Bibelns tid, nar Jesusbarnet foddes i ett stall.Da drog stora karavaner har forbi pa vagen mellan Palestina och Indien, Kina.

Jaisalmer var redan da en viktig station for karavanerna.

Detta ar byn, Dav, nara gransen mot Pakistan, som jag skrev om i bloggen okenbyar.




Kvinnorna bar sitt vatten pa samma satt da som nu, tre ganger om dagen.

Om man maste arbeta sa for att fa det nodvandiga vattnet sa blir man naturligtvis sparsam med de heliga dropparna.Detta ar bortglomt i var tid med vattenledningar och motordrivna vattenpumpar...
Hur skall vi hitta tillbaka till varsamheten?

Las Monikas resedagbok om ni vill fa en skojigare variant av julberattelse om de tre vise mannens vandring mot Betlehem: www.resedagboken.se/monika.lm

Julen firas forstas inte har, aven om man ser ansatser fran kopmannens sida. Men den rakar sammanfalla i tid med muslimernas storsta hogtid, Eid al Fitr,da slaktar varje familj ett far eller en get och det ar fest och tillbedjan. Sa har har vi sett hur vackert kladda muslimska man, med vita klader och vita virkade kalotter, har knallat ivag till mosken i en hogtidlig stamning. Monika har blivit bjuden pa en bit rostat getkott, som en man satte ut pa det lilla gronmalade altare, som finns utanfor vart hotell.Han tande rokelse over en bild av Mecca och svepte den over hela lilla altaret. sedan at de tillsammans. Har ar en koloni musiker, som alla ar flyktingar fran Pakistan.De flydde darfor att de ar, som de sager "muslim light", och da ar det lattare att leva t.o.m. i Indien, an i Pakistan, som ar mycket mer fundamentalistiskt.

Feststamningen forstarks av att Indierna har vinterlov och de som kan passar pa att turista i sitt eget land.

Och vi kommer att fa en glimt av osterrikisk Jul, aftersom Helmuths mamma ar har och lar pojarna i koket att laga Weihnachtskuchen.

Den 25 blir det firning i "The Office", har Kulwinder uttryckligen bestamt.


Nu onskar jag alla en skon och stamningsfull Jul. Till Nyar ar vi i Sverige igen.Det akall ocksa bli skont.

Nu ar upplevelsemattet ragat.

Varma halsningar till alla julfirare och andra,

fran Elsa

ELSA OCH MONIKA MOTER PRINSEN

Kvinnor bar vatten jorden runt

I langa rader vandrar de tre ganger om dagen for att hamta vatten at familjen.Har ar indiska bykvinnors bild av vattenbarandet. Jag kommer ocksa tt fa broderier fran Zimbabve och Bolivia.Dessa broderier skall bli en del av min utstallning om vatten och oken.klicka pa bilden sa ser du detaljerna.

Vad finns och vad hander pa min gard.

I dag har vi samlat in de bilder som alla som alla intresserade har gjort av sin gard.Jag blir helt forstummad over deras gladje over att gora dessa bilder.Se hur fantasifulla och naiva de ar!

Nu grunnar jag pa vad som ar bast att gora med dem. Att det vore fint med en fortsattning ar klart. Har finns en sa stor broderigladje att alla moter upp nar vi skall komma.

Betalningsritual

Varje brodos ropas upp, hennes broderi halls upp till allas beskadan, och med kommentarer, som oversatts av Kulvinder, utan vars fasthet och goda oversattning jag skulle sta mig slatt.

I dag fann vi nagon som gjort sarskilt fina tradfastningar, hon beromdes och hennes broderibaksida visas som ett exempel.Sa far varje kvinna kvittera med sitt namn eller tumavtryck i flera fall.Sedan overracks 100 rupies, mer an kvinnornas man tjanar pa en dag som daglonare i stenindustrin.Detta kan bli kansligt, det ar mannens stolthet att kunna forsorja sin familj.Tills vidare ar allt frid och frojd, men vi maste snarast ha ett mote med byordforanden om detta sa att vi har mannen med oss!
Precis sa har lycklig kanner jag mig
Fran kvinnorna stralar ren gladje och sakert hander nya saker i deras huvuden, de har aldrig fatt uttrycka sig sjalva. Och har val inte ord for detta.Men nagot ar igangsatt som jag hoppas bara kan leda till forbattringar av livskvaliten i byn.Kart jag kanner mig rik glad och tacksam!

Motet med prinsen
Pa inradan av var mentor Herman, en osterrikisk besjalad man som har byggt och ager hotell Artist tillsammans med familjer i musiker-kolonin pa sluttningen mittemot fortet. Unga killar/musiker driver hotellet i tat och jamlik samverkan med denne kloke man.Han har arbetat med detta i 10 ar och har massor av erfarenhet av Indiskt kynne, traditioner och av dess byrakrati.Nar vi kom med tanken att gora en liten permanent utstallning av kvinnornas broderier for att kunna salja fortlopande till turister, pa Artist hotell ville han garna stodja detta. Men insag att det blir for lite snurr pa forsaljningen med det ganska lilla klientel, som han har. Sa han foreslog att vi skulle tala med Vikram Singh Bathi,som tillhor maharadjafamiljen och driver deras hotell i ett av palatsen.
Sagt och gjort, pa kvallen satt Elsa och Monika i den smakfullt inredda, som ett saffransrott okentalt restaurangen pa the" toproof"av palatset och nar vi bestallde bad vi ocksa att fa ett kort samtal med Vikram Singh. I kyparens ogon sag vi bade misstro och forvaning. Men Prinsen kom och visade sig vara den unge man i jeans och skjorta, som nyss hade inspekterat nagon elektrisk detalj. Han tyckte genast att vi skulle komma till hotellet i morgon "any time" sa vi sade kl. 11.Med svensk punktlighet anlande vi till den oppna gard med springbrunn i mitten som ar hotellets lobby oh fragade efter Vikram Singh. Ja dar var han redan och vi hade inte noterat honom utan tagit honom for en av de anstallda.
Vid en kopp chai framfor springbrunnen berattade vi om vart projekt och han nappade genast och tackade oss for vad vi gor for de fattigaste av Jaisalmers invanare! Nu var han mycket "busy", Nyarshelgens turistinvasion och dessutom hans eget brollop den 27 jan star for dorren.Sa dar missade vi vara livs prins med en harsman och ett halvt decennium.En ung man med vasterlandsk utbildning, som alltsa skall inga aktenskap med en lamplig flicka utsedd av hans foraldrar.
Jag skall hora av mig i februari med mitt utstallningsprogram oversatt till engelska pa CD.
Han kom t.o.m. med kompletterande ideer, som visade att han forstod hur vi tanker.
Flera bra saker har hant ang fortsattningen, men nu faller morkret och jag vill garna vara pa hotellterrassen i skymningen.
Sa slut for i dag och ta det lugnt med julstoket!
Elsa

HOS BRODERIADEMINS LOKALGRUPP I JAISALMER

Forst bananutdelning
I dag har vi ater gjort ett besok hos kvinnorna i Bilao Ki Basti.Nar vi kommer ung. en timme efter overenskommen tid, halsas vi av sma och stora barn: Hallo Hallo.I dag motte vi flera av kvinnorna vid vattenposten.och ryktet sprids blixtsnabbt, sa innan vi har hunnit fram till garden dar vi brukar traffas har manga samlats. Monika har med sig sina 5 kg bananer, som raskt maste delas ut! De sma barnen har vantat,med sina modrar.M har sett flera barn med rodaktigt har, vilket tyder pa naringsbrist.Nu har hon aven upptackt att alla med naringsbrist ar flickor, och hon har markt att det ar pojkarna som puffas fram av sina modrar att fa forst, precis som ifamiljen. Sa hon ger till flickorna forst. Detta monster maste atminstone inte vi stalla upp pa.
Antligen broderier!
Har ar tre av kvinnorna med sina broderier. De tva forsta har broderat vattenbarerskor efter ett grindmonster, som en av kvinnorna har ritat.Som jag skrev forut sa gor vi ett blueprintmonster som var och en sen fyller med stygn efter eget huvud.Det blir mycket olika individuella sardrag.Vi har ing 8 grundmonster.Jag marker forsta att nagra har en sarskild fallenhet och gladje i broderifantiserandet. T.ex. Otami overst.Sa visst skulle det kunna tankas att bara dessa fick vara med i fortsattningen. Men se det ar omojligt! Nar det blev tydligt att det handlade om att fa betalt ville alla vara med! Omojligt att uyestanga nagon, aven om flea tydligt gor arbetet enbart for pengarna. Risken ar att broderierna sa smaningom blir likartade och med minsta anstrangning.

Nar de lamnar in sina brodeier tar jag hem dem och tittar i lugn och ro och sedan ber jag dem om andringar eller kompletteringar, sa att de till slut forstar att de maste lagga ner omsorg i sitt arbete.
Sedan har jag mitt eget afterarbete, med tradfastning, tvattning, strykning och renklippning fore monteringen.
Nu har jag fatt in omkring 50 stycken figurer.
T.v.ar JIJA, som just har lagt till lite bla kryss i de enfargade partierna, inte alls som jag foreslog, men det far passrra.Blev ganska bra!

Klicka pa bilderna sa forstoras de och man se detaljerna!



Detta ar Shanti, en klipsk flicka, som har gatt 10 ar i skolan och t.o.m. talar lite engelska.Hon vill lasa mer.Hon ar kanske 19 ar och nygift. nu ar hon gravid och helt uppfylld av detta tillstand.Sa den lilla forskolegrupp som hon ledde funkar inte langre. Shanti skriver allas namn pa broderierna, manga kan inte skriva.Och vi har raknat ut att genom Shanti skulle en del kunskap om naringslara och barns halsa och behov av vitaminerm.m. kunna spridas till de andra unga modrarna.
Sa vi har kopt en bok om havandeskap och barnhalsa till henne och som start pa ett bibliotek for byn!
Shanti haller i sitt broderi dar jag har givit alla som vill i uppgift att tanka sig att tygstycket ar deras gard och att sa brodera vad som finns och hander pa garden.Titta pa den teckningen och det paborjade broderiet. Inte illa for att vara helt ny som brodos och bildmakare! Dar ar hennes ko och dar sitter nagon och trissar smor...
Detta arbetet for mig kanns sa spannande och som en stor utmaning!Nu nar manga fler an de ursprungliga 10 vill vara med i hopp om betalning blir avvagningarna mellan skapande och producerande annu svarare. Och detta med rattvisa!Var satter jag gransen. Det finns sakert hundra kvinnor i byn. Redan star 20-30 kring mig nar jag delar ut nytt material.detta att gora en bild av sin egen gard vrkar manga tycka ar roligt och flera ser riktigt fina ut i olika grad naiva.
Hur det sedan skall fortsatta radbrakar jag min min hjarna med.
I anledning av detta har vi i dag haft ett mote med en akta prins av maharadjaslakten Singh Bathi.i nasta blog.
Elsa

TILL OKENBYAR

Resan mot gransen Efter en hel dags trampande i byrakratiska korridorer har vi fatt "permission"att besoka ett par byar nara gransen.Pa vagen ut ser vi denna pastorala syn. Annars finns manga betesdjur men inte mycket for dem att beta.Stora stackar med "nodbete" ses pa nagra stallen. Landskapet ar oandligt vackert, man trottnar inte att uppleva de sma skiftningarna i vegetation och djurliv. Det ar tidlost.Vi ser ett hjortdjur, en sandodla, pafaglar, som anses bringa tur,kor, getter, far i stora hjordar, och en jattestor fagel, som vi inte kanner igen, forstas.Det buskoch tradprickiga landskapet overgar sa smaningom i allt glesare vegetation och en del sanddyner.Fran en hojd ser vi nu ut over byn Dav, med ca. 500 hushall, vilket gor kanske 3000 invanare.Hoppas fa med en vy over byn trixigt, det har.maste dessutom ta de bilder som kan anvandas utan photoshopbearbetning.

Besok i byhovdingens hus
Bilden visar fronten pa huset som byggdes for 5 ar sedan. De allra flesta gardarna i byn ar byggda av den fortraffliga kodyngan. Det ger de vackra formerna och levande ytorna.Portalen som ses pa bilden ar smyckad med skulpterade spetsmonster i overkanten.
Plattformen utanfor har ristade monster pa sidorna.Framfor syns en av byordforandens valskotta kor med en diande kalv. Han ar en stolt bonde, som manar om sina djur forstar Monika, bonddottern med sakkunskap.Utanfor manga av husen har finns en djupt gravd brunn, som har vatten for det mesta. Man far hushalla med de dyrbara dropparna.En stor brunn finns langre upp pa sluttningen, jag tror jag forstar att den far sitt vatten fran de kringliggande kullarna.s.k. catchment areas.Dar far kvinnorna hamta pafyllning nar den egna brunnen sinar.Kring en oppen gard finns manga hus i labyrintiska placeringar.
Kvinnor och flickor Byordforandens fru lonspinner for den Gandhiinspirerade Kadhishop, som finns overallt i Indien och skall ta vara pa den tradition av sjalvhushall och egentillverkning som var en del av Mahatma Gandhis strategi for ett fritt Indien.
En hel hop unga kvinnor ar samlade i kokshuset, de gor ett jattegott CHAI at oss efter en kopp varm, farsk, fet mjolk.Dem far jag inte fotografera.Flickor och pojkar gar i skolan- alla.Vi ser en stor ratt nybyggd skola, som har ung 300 barn och 5 larare.Glomde fraga om lararna bor i byn, eller ar fran byn,fragorna trangs i huvudet,anda glommer man en del.Ungar dyker upp overallt i kamerabilden jag samlar dem i en vackert dekorerad port.
Migrantarbetare i industristader kommer fran oknen
Medan vi sitter pa mattan och dricker vart te berattarbyordf.
att manga man arbetar i staderna,Jodphur, Jaisalmer, Bikaner och industristaderna Gandidam och Kandla,Det Industriomrade som jag berattar om i bloggen om Resan genom det indiska undret.Nu forstar vi var alla de man i slitna klader och trotta ansikten som fyllde nattbussens golv och alla staplatser, invirade i sina resfiltar, kommer ifran.Det ar daglonare i bygget av det Indiska Undret.Fran fattiga avsides liggande byar i oknen, kommer de.Hur viktigt ar det inte att de far mojlighet att overleva i sina byar?Dar ar fattigt, men ingen misar.Manniskorna lever ett traditionellt liv, men ser relativt valmaende och tillfreds ut.
Jamfor byn i Jaisalmer, Bilao Ki Basti, dar vi arbetar med kvinnorna. Dar ar en del barn ngt. undernarda, rodaktigt har tyder pa det.M. hat upptackt att alla m. rodaktigt har ar flickor!Hur skal manniskor undernarda sen barndomen och utan skolgang kunna forbattra sina villkor?I Dav gar alla barn i skolan, som sagts.
Hantverk till eget bruk.
Detta ar mannen som flatade en kamelgrimma som jag berattade om i Keeta, byn dar inga man slar sina kvinnor. Hela byarna ar som sagt byggda i hogsta grad for hand.Maste detta vara ett passerat utvecklings- stadium?Kan man inte tanka sig att detta "omoderna" liv langt bort fran civilisationens "valsignelser" skulle vara ett lyckligare och battre liv an loneslavandet i stora, giftiga, rykande stader?Skulle det inte ga att anvanda moderna foreteelser med fornuft och att det skulle ga att avsta fran bekvamlighet och konsumtion nar man far klart for sig vad det kostar, i erbarmligt utarmat liv.
Ja sa kan en liten manska tanka, en som har mojlighet att valja. Jag ar kanske naiv, men vad kommer vara klimatforandringar att krava av oss? Valdigt snart.

Om man trycker pa bilderna blir de forstorade och jattefina!
Slut nu!
morkt ute kl. ar halv atta.
Elsa

TRADPLANTERINGEN

Efter manga om och men var vi i gar ute vid den tradplantering som svenska vanner har bidragit till.

Vid en by som heter Mannapia har Jethu Singh paborjat nagot som han tanker som ett litet stalle for "ekoturister". Fura runda hyddor ar byggda kring en gard. Har finns ett solcellsaggregat och mojlighet att overnatta. En bit mark ar plojd och skall rymma en tomatodling, pa en hektar odlas senap. Hirs odlas ocksa.

Vid denna anlaggning ar tradplanteringens knappa hektar paborjad.

Jethu forklarar: Forst maste ett litet hus for den som skall skota traden byggas och stenpallare for stangsel sattas upp, samt stangsel, taggtrad eller rutnat monteras. Detta tar tid och kostar pengar. Hans pappa har varit sjuk en langre tid och har dott for tva manader sedan, detta tar tid och blir dyrt. Anda har man planterat sma tradplantor. En man ar anstalld? for att skota traden,Vi traffar honom, en bonde fran en narbelagen by, med orange turban, en vanlig man.

Sa kontrollerar vi plantorna,de ar planterade i ratt djupa gropar. Kanske halften ser ut att ta sig. flera har torkat, en del har fatt rotterna uppatna av insekter.Vi tycker att det behovs vatten

Jethu har nagon forklaring, som gar ut pa att the government's man som tilldelar vatten har varit bortrest, sa vattningen har blivit forsenad. Men pa lordag skall man komma dit manga manniskor och bara vatten + vattna for hand.

Vi har flera besvarliga fragor, bl.a. om stangslets beskaffenhet, detta stangsel haller knappast ute getterna. Han forklarar att bonden som passar stallet har fullt sja med att vaka over getterna, sa han har inte hunnit stracka stangslet tillrackligt!

Detta besok orsakar manga fragor och reflexioner. Till en borjan kommer jag att halla inne med den halvan av pengarna, som inte ar utbetalad
Fortsattning foljer pa berattelsen om detta valmenta hjalpforsok.

Nu blir det kylig natt med en tunn manskara.

Gonatt

Elsa

a maste utredas och gas till botten med innan den sista halften pengar utbetalas.









































































ge turban, en vanlig man. Kollar plantorna, av dem som planterats i September efter monsunen